Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Σουηδικό αλφάβητο" in Greek language version.
Den rimligaste ’födelsedagen’ är nog 3 mars 2005. Då fattade nämligen Svenska Akademiens sitt beslut att föra in W som bokstav i alfabetet. Den direkta anledningen var, som du själv påpekar, att den kommande upplagan av SAOL skulle sära på V och W. Själva bokstaven har ju funnits i långliga tider, men det var alltså i SAOL13, som kom ut våren 2006, närmare bestämt den 10 april 2006, som Akademiens ordlista för första gången hade W som ’en bokstav med egen placering efter bokstaven V’.
Om särsortering av v och w slår igenom i fler sammanhang, t.ex. i ordböcker, innebär det att det svenska alfabetet kan sägas ha 29 bokstäver, inte som tidigare bara 28. Behöver man ange denna uppgift, bör man tills vidare ge en förklaring i stil med: "det svenska alfabetet har 29 bokstäver (om man räknar w som en bokstav med egen plats i alfabetet)". Har man inte plats för sådana nyanserade tillägg, är det säkrast att uppge antalet till 29.
Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
Om särsortering av v och w slår igenom i fler sammanhang, t.ex. i ordböcker, innebär det att det svenska alfabetet kan sägas ha 29 bokstäver, inte som tidigare bara 28. Behöver man ange denna uppgift, bör man tills vidare ge en förklaring i stil med: "det svenska alfabetet har 29 bokstäver (om man räknar w som en bokstav med egen plats i alfabetet)". Har man inte plats för sådana nyanserade tillägg, är det säkrast att uppge antalet till 29.
Den rimligaste ’födelsedagen’ är nog 3 mars 2005. Då fattade nämligen Svenska Akademiens sitt beslut att föra in W som bokstav i alfabetet. Den direkta anledningen var, som du själv påpekar, att den kommande upplagan av SAOL skulle sära på V och W. Själva bokstaven har ju funnits i långliga tider, men det var alltså i SAOL13, som kom ut våren 2006, närmare bestämt den 10 april 2006, som Akademiens ordlista för första gången hade W som ’en bokstav med egen placering efter bokstaven V’.
