Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Swedish alphabet" in English language version.
Alfabetet består inte längre av 28 bokstäver, utan 29. Det betyder att ett stort antal läroböcker måste skrivas om. Att det blivit så här beror på att Svenska Akademiens ordlista (SAOL) i sin nya upplaga särskiljer W från enkelt V. Äntligen – för det är internationell praxis.
Den rimligaste 'födelsedagen' är nog 3 mars 2005. Då fattade nämligen Svenska Akademiens sitt beslut att föra in W som bokstav i alfabetet. Den direkta anledningen var, som du själv påpekar, att den kommande upplagan av SAOL skulle sära på V och W. Själva bokstaven har ju funnits i långliga tider, men det var alltså i SAOL13, som kom ut våren 2006, närmare bestämt den 10 april 2006, som Akademiens ordlista för första gången hade W som 'en bokstav med egen placering efter bokstaven V'.
Om särsortering av v och w slår igenom i fler sammanhang, t.ex. i ordböcker, innebär det att det svenska alfabetet kan sägas ha 29 bokstäver, inte som tidigare bara 28. Behöver man ange denna uppgift, bör man tills vidare ge en förklaring i stil med: "det svenska alfabetet har 29 bokstäver (om man räknar w som en bokstav med egen plats i alfabetet)". Har man inte plats för sådana nyanserade tillägg, är det säkrast att uppge antalet till 29.
Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w ("dubbel-v") som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w ("dubbel-v") som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
{{cite web}}: CS1 maint: archived copy as title (link)Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w ("dubbel-v") som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w ("dubbel-v") som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.
Alfabetet består inte längre av 28 bokstäver, utan 29. Det betyder att ett stort antal läroböcker måste skrivas om. Att det blivit så här beror på att Svenska Akademiens ordlista (SAOL) i sin nya upplaga särskiljer W från enkelt V. Äntligen – för det är internationell praxis.
Om särsortering av v och w slår igenom i fler sammanhang, t.ex. i ordböcker, innebär det att det svenska alfabetet kan sägas ha 29 bokstäver, inte som tidigare bara 28. Behöver man ange denna uppgift, bör man tills vidare ge en förklaring i stil med: "det svenska alfabetet har 29 bokstäver (om man räknar w som en bokstav med egen plats i alfabetet)". Har man inte plats för sådana nyanserade tillägg, är det säkrast att uppge antalet till 29.
Den rimligaste 'födelsedagen' är nog 3 mars 2005. Då fattade nämligen Svenska Akademiens sitt beslut att föra in W som bokstav i alfabetet. Den direkta anledningen var, som du själv påpekar, att den kommande upplagan av SAOL skulle sära på V och W. Själva bokstaven har ju funnits i långliga tider, men det var alltså i SAOL13, som kom ut våren 2006, närmare bestämt den 10 april 2006, som Akademiens ordlista för första gången hade W som 'en bokstav med egen placering efter bokstaven V'.
{{cite web}}: CS1 maint: archived copy as title (link)