Monosodium glutamat (Malay Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Monosodium glutamat" in Malay language version.

refsWebsite
Global rank Malay rank
4th place
14th place
low place
low place
2nd place
8th place
1st place
1st place
low place
8,166th place
7,738th place
21st place
6,369th place
2,157th place
low place
4,165th place
7,878th place
3,600th place
7th place
44th place
3,257th place
2,101st place
low place
low place

ajcn.org

ama-assn.org

archneur.ama-assn.org

curiouscook.com

  • curiouscook.com McGee, Harold, On Food and Cooking, the Science and Lore of the Kitchen, 2004

dbp.gov.my

prpm.dbp.gov.my

doi.org

food.gov.uk

foodstandards.gov.au

nih.gov

pubmed.ncbi.nlm.nih.gov

chem.sis.nlm.nih.gov

  • "Monosodium glutamate NF". NLM.NIH.gov. U.S. National Library of Medicine, ChemIDplus. Diarkibkan daripada yang asal pada 2019-01-07. Dicapai pada 11 August 2014. Unknown parameter |dead-url= ignored (bantuan)

ncbi.nlm.nih.gov

nutrition.org

jn.nutrition.org

nytimes.com

web.archive.org

  • "Monosodium glutamate NF". NLM.NIH.gov. U.S. National Library of Medicine, ChemIDplus. Diarkibkan daripada yang asal pada 2019-01-07. Dicapai pada 11 August 2014. Unknown parameter |dead-url= ignored (bantuan)
  • "MSG Dalam Makanan". Food Standards Code. Diarkibkan daripada yang asal pada 2010-03-28. Dicapai pada 2012-03-21. Piawai Makanan Australia New Zealand.http://www.foodstandards.gov.au/scienceandeducation/factsheets/factsheets2008/msginfood.cfm. Didapatkan semula pada 17 Mei, 2010.
  • "Standard 1.2.4 Pelabelan Bahan-bahan". Food Standards Code. Diarkibkan daripada yang asal pada 2010-08-21. Dicapai pada 2012-03-21. Piawai Makanan Australia New Zealand.http://www.foodstandards.gov.au/foodstandards/foodstandardscode/standard124labelling4231.cfm. Didapatkan semula pada 15 Mei, 2010.

wikipedia.org

en.wikipedia.org

  • "Monosodium glutamate NF". NLM.NIH.gov. U.S. National Library of Medicine, ChemIDplus. Diarkibkan daripada yang asal pada 2019-01-07. Dicapai pada 11 August 2014. Unknown parameter |dead-url= ignored (bantuan)
  • Ikeda K (2002). "Perisa baru". Chem Senses. 27 (9): 847–849. doi:10.1093/chemse/27.9.847. PMID 10736352. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Loliger J (2000). "Fungsi dan kepentingan Glutamat bagi Makanan Savuri". Journal of Nutrition. 130 (4s Suppl): 915s–920s. PMID 12438213. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Yamaguchi S (1991). "Sifat-sifat asas umami dan kesan terhadap manusia". Physiology & Behavior. 49 (5): 833–841. doi:10.1016/0031-9384(91)90192-Q. PMID 1679557. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Lindemann B, Ogiwara Y, Ninomiya Y (2002). "Penemuan umami". Chem Senses. 27 (9): 843–844. doi:10.1093/chemse/27.9.843. PMID 12438211. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)CS1 maint: multiple names: authors list (link)
  • Ikeda K (2002). "Perisa baru". Chem Senses. 27 (9): 847–849. doi:10.1093/chemse/27.9.847. PMID 12438213. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Ikeda K (1908). "Kaedah penghasilan perisa biasanya mengandungi garam asid L-glutamik". Cite journal requires |journal= (bantuan) Japanese Patent 14804
  • Kurihara K (2009). "Glutamat: dari penemuan sebagai perisa makanan ke peranan sebagai rasa asas (umami)?". The American Journal of Clinical Nutrition. 90 (3): 719S–722S. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)doi:10.3945/ajcn.2009.27462D. PMID 19640953.
  • Chiaki Sano (2009). "Sejarah penghasilan glutamat". The American Journal of Clinical Nutrition. 90 (3): 728S–732S. doi:10.3945/ajcn.2009.27462F. PMID 19640955. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Win. C., ed (1995). Principles of Biochemistry. Missing or empty |title= (bantuan)CS1 maint: extra text: authors list (link) Boston, MA: Brown Pub Co..
  • Rolls ET (2009). "Neuropengimejan berfungsi rasa umami: apakah yang membuatkan umami sedap?". The American Journal of Clinical Nutrition. 90 (3): 804S–813S. doi:10.3945/ajcn.2009.27462R. PMID 19571217. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Kawamura Y, Kare MR, ed (1987). Umami: rasa asas. Missing or empty |title= (bantuan)CS1 maint: multiple names: authors list (link) CS1 maint: extra text: authors list (link) New York, NY: Marcel Dekker Inc..
  • Yamaguchi S, Takahashi C (1984). "Interaksi monosodium glutamat dengan natrium klorida ke atas kemasinan dan kesedapan sup jernih". Journal of Food Science. 49 (1): 82–85. doi:10.1111/j.1365-2621.1984.tb13675.x. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Ball P, Woodward D, Beard T, Shoobridge A, Ferrier M (2002). "Kalsium diglutamat meningkatkan sifat-sifat rasa sup rendah garam". Eur J Clin Nutr. 56 (6): 519–523. doi:10.1038/sj.ejcn.1601343. PMID 12032651. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)CS1 maint: multiple names: authors list (link)
  • Walker R, Lupien JR (2000). "Penilaian keselamatan bagi monosodium glutamat". Journal of Nutrition. 130 (4S Suppl): 1049S–1052S. PMID 10736380. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Geha RS, Beiser A, Ren C; dll. (2000). "Penyemakan reaksi terhadap monosodium glutamat dan keputusan kajian kawalan plasebo buta berganda pelbagai pusat". J. Nutr. 130 (4S Suppl): 1058S–62S. PMID 10736382. Unknown parameter |month= ignored (bantuan); Explicit use of et al. in: |author= (bantuan)CS1 maint: multiple names: authors list (link) http://jn.nutrition.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=10736382
  • Walker R (1999). "Kepentingan penerokaan melebihi ADI. Kes kajian: monosodium glutamat". Regul. Toxicol. Pharmacol. 30 (2 Pt 2): S119–S121. doi:10.1006/rtph.1999.1337. PMID 10597625. Unknown parameter |month= ignored (bantuan)
  • Nicholas J. Maragakis, MD; Jeffrey D. Rothstein, MD, PhD (2001;58:365-370). "Penghantar Glutamat dalam Penyakit Neurologi". Neurology. Check date values in: |date= (bantuan)CS1 maint: multiple names: authors list (link) http://archneur.ama-assn.org/cgi/content/extract/58/3/365?maxtoshow=&hits=10&RESULTFORMAT=&fulltext=monosodium+glutamate&searchid=1&FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT. Didapatkan semula pada 2010-11-10. " Glutamat ialah neurotransmiter asid amino ujaan yang utama dalam otak manusia. Ia adalah penting dalam keplastikan sinapsis, pembelajaran dan perkembangan. Aktivitinya dalam rekahan sinapsis diimbangkan dengan teliti oleh pentakaktifan reseptor dan pengambilan semula glutamat.Apabila imbangan ini diganggu, glutamat yang berlebihan boleh menjadi neurotoksik... Pengaktifan  berlebihan ini boleh menyebabkan kejadian enzim yang melata yang akhirnya mengakibatkan kematian sel.”