”Comparing the efficacy of stimulants for ADHD in children and adolescents using meta-analysis”. Eur Child Adolesc Psychiatry 19 (4): sid. 353–364. 10 September 2009. doi:10.1007/s00787-009-0054-3. PMID 19763664.
”[How does maternal alcohol consumption during pregnancy affect the development of attention deficit/hyperactivity syndrome in the child]” (på german). Fortschr Neurol Psychiatr 79 (9): sid. 500–506. September 2011. doi:10.1055/s-0031-1273360. PMID 21739408.
Berry, MD (January 2007). ”The potential of trace amines and their receptors for treating neurological and psychiatric diseases”. Reviews on recent clinical trials 2 (1): sid. 3–19. doi:10.2174/157488707779318107. PMID 18473983.
Glover V (April 2011). ”Annual Research Review: Prenatal stress and the origins of psychopathology: an evolutionary perspective”. J Child Psychol Psychiatry 52 (4): sid. 356–67. doi:10.1111/j.1469-7610.2011.02371.x. PMID 21250994.
Williams et. al, Rare chromosomal deletions and duplications in attention-deficit hyperactivity disorder: a genome-wide analysis, The Lancet, 2010 (early online publication) [1]
”Comparing the efficacy of stimulants for ADHD in children and adolescents using meta-analysis”. Eur Child Adolesc Psychiatry 19 (4): sid. 353–364. 10 September 2009. doi:10.1007/s00787-009-0054-3. PMID 19763664.
”[How does maternal alcohol consumption during pregnancy affect the development of attention deficit/hyperactivity syndrome in the child]” (på german). Fortschr Neurol Psychiatr 79 (9): sid. 500–506. September 2011. doi:10.1055/s-0031-1273360. PMID 21739408.
Berry, MD (January 2007). ”The potential of trace amines and their receptors for treating neurological and psychiatric diseases”. Reviews on recent clinical trials 2 (1): sid. 3–19. doi:10.2174/157488707779318107. PMID 18473983.
Glover V (April 2011). ”Annual Research Review: Prenatal stress and the origins of psychopathology: an evolutionary perspective”. J Child Psychol Psychiatry 52 (4): sid. 356–67. doi:10.1111/j.1469-7610.2011.02371.x. PMID 21250994.
”ADHD – etiska utmaningar”. Statens medicinsk-etiska råd. 28 mars 2015. https://www.smer.se/wp-content/uploads/2015/12/Smer-rapport-2015_2_WEBB.pdf. Läst 7 augusti 2021. ”Det finns anledning att vara vaksam på en eventuell medikalisering av ADHD-relaterade problem. Detta kan ske exempelvis genom att
diagnoskriterierna utvidgas med tiden eller genom att kriterierna tolkas bredare så att de som har milda till måttliga ADHD-symtom
i större utsträckning faller under diagnosen. En sådan diagnosglidning kan bidra till att normalitetsbegreppet krymper.”
”Report Reveals Link Between Poverty, ADHD” (på engelska). WebMD. https://www.webmd.com/add-adhd/news/20200304/report-reveals-link-between-poverty-adhd. Läst 2 juli 2020. ”Poverty is often associated with increased adverse childhood experiences and trauma," said Dr. Victor Fornari, vice chair of child and adolescent psychiatry at Zucker Hillside Hospital and Cohen's Children's Medical Center in Glen Oaks, N.Y. "It is not about race. Early childhood trauma changes the brain and our genes, with epigenetic changes that are real.”
Aje., Johnsdotter, Sara. Carlbom, (2015). Goda sanningar : debattklimatet och den kritiska forskningens villkor. Nordic Academic Press. sid. 66. ISBN 978-91-87351-84-6. OCLC943322546. http://worldcat.org/oclc/943322546. Läst 4 april 2021. ”[...] en av uppehovsmännen till diagnosen i DSM-IV, professor Allen Francis, öppet beklagade utvecklingen och kallade den en "falsk epidemi":
"Som ordförande i expertgruppen som skapade den nuvarande DSM-IV, som kom ut 1994, har jag genom smärtsam erfarenhet lärt hur små förändringar i definitionen av mental ohälsa kan skapa enorma, oavsiktliga konsekvenser.
Vår grupp försökte verkligen att vara återhållssamma och försiktiga men bidrog oavsiktligt till tre falska "epidemier" - ADHD, autism och bipolär sjukdom hos barn. Det är uppenbart att det nät vi kastade var alltför stort och fångade in många "patienter" som förmodligen hade mått mycket bättre om de inte kommit in i den psykiatriska hälsovården" (-) (Allen Frances, Los Angeles Times, 2010-03-01,[...]”
1966-, Svenaeus, Fredrik, (2013). Homo Patologicus : medicinska diagnoser i vår tid. Tankekraft. sid. 96-97. ISBN 978-91-86273-40-8. OCLC940189153. http://worldcat.org/oclc/940189153. Läst 5 maj 2021. ”För många fungerar nog medicineringen som ett bevis på att det är något biologiskt och sjukdomslikt som ligger bakom, men som jag redan varit inne på i kapitlet om ångest tror jag vi ska vara försiktiga med att dra sådana slutsatser. Förmodligen kommer vi i framtiden kunna påverka många personlighetsdrag med hjälp av kemiska substanser. I själva verket är det just det vi gör med hjälp av antidepressiva, ångesthämande och centralstimulerande medel när de har goda effekter på symtomen som definierar det vi kallar för psykiska störningar.”
Gunilla, Hallerstedt, (2009). Diagnosens makt : om kunskap, pengar och lidande. Daidalos. ISBN 978-91-7173-238-5. OCLC769670151. http://worldcat.org/oclc/769670151. Läst 5 maj 2021. ”Ett exempel är CMD, Current Medical Directions, ett företag vars mål det är att leverera vetenskapligt korrekt information strategiskt för specifika målgrupper; att skriva och bedöma vetenskapliga artiklar, produktmonografier, expertkommentarer och lärobokskapitel>>; att organisera konsensuskonferenser och att hjälpa sina klienter att uppnå strategiska mål.”
Gunilla, Hallerstedt, (2009). Diagnosens makt : om kunskap, pengar och lidande. Daidalos. sid. 85. ISBN 978-91-7173-238-5. OCLC769670151. http://worldcat.org/oclc/769670151. Läst 5 maj 2021. ”Psykiatrikern och forskaren David Healy berättar att han erbjudits ett flertal sådana artiklar där man anger att han är helt fri att ändra vad han vill. I testsyfte ändrade han på sådant som har med själva den medicin som marknadsförs att göra, t.ex genom att lyfta fram ett alternativ från ett konkurrerande läkemedelsbolag. Sådana ingrepp har alltid inneburit att man dragit tillbaka erbjudandet. Senare har artikeln publicerats i alla fall, men nu med en annan författare.”
Handbook of medical sociology (6th ed). Vanderbilt University Press. 2010. ISBN 978-0-8265-1722-7. OCLC719387793. https://www.worldcat.org/oclc/719387793. Läst 5 maj 2021. ”The hypothesis that ADHD is caused by dopamine deficiency is derived from post hoc pharmaceutical intervention, because Ritalin has been observed to help some children with ADHD while it is simultaneously believed to increase dopamine levels in the brain. However, direct measurement of dopamine levels in the brain cannot be sampled from living people, so they have to be inferred from dopamine metabolites in the blood, urine, or cerebrospinal fluid. The validity of such mea-surement is questionable given the existence of dopamine in other parts of the body. For similar reasons, the setting of normal levels of dopamine in the brain, from which people diagnosed with ADHD are supposed to deviate, is also problematic (Yuwiler, Brammer, and Yuwiler 1994). Indeed, it is quite possible that Ritalin’s effects on some ADHD children are via some mecha-nism other than dopamine increase (Glenmullen 2000). Thus, the biomedicalism claim that rising pharmaceuticalization, with respect to ADHD, is due to increased identification of people with bio-logical markers of the disease is not convincing.”
Lane, Brittany Ann (2003). The differential neuropsychological/cognitive profiles of ADHD subtypes: A meta-analysis. University of Northern Colorado. OCLC56479200.