Aristoteles (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Aristoteles" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

2stanford.edu

179^th place

396^th place

2web.archive.org

1^st place

2amazon.com

105^th place

334^th place

1biography.com

253^rd place

160^th place

1tandfonline.com

507^th place

712^th place

1jstor.org

26^th place

263^rd place

1wikisource.org

27^th place

86^th place

1notablebiographies.com

4,593^rd place

4,161^st place

1chiesacattolica.it

4,594^th place

997^th place

1britannica.com

40^th place

31^st place

1books.google.com

3^rd place

37^th place

1uu.se

3,805^th place

152^nd place

1utm.edu

1,379^th place

1,365^th place

1mit.edu

415^th place

537^th place

1ne.se

523^rd place

2^nd place

1usgs.gov

167^th place

137^th place

1minorplanetcenter.net

1,397^th place

69^th place

amazon.com

Neill, Alex; Aaron Ridley (1995). The Philosophy of Art: Readings Ancient and Modern. McGraw Hill. sid. 488. http://www.amazon.com/dp/0070461929/
Jones, W.T. (1980). The Classical Mind: A History of Western Philosophy. Harcourt Brace Jovanovich. sid. 216. http://www.amazon.com/dp/0155383124/

biography.com

Aristotle, Biography: Historical & Celebrity Profiles (på engelska), läs online, läst: 25 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

books.google.com

Aufstieg und Niedergang der römischen Welt by Hildegard Temporini, Wolfgang Haase Aristotle's Will

britannica.com

Encyclopædia Britannica Online-ID: topic/eudaimonia, ”For Aristotle, eudaimonia is the highest human good, the only human good that is desirable for its own sake (as an end in itself) rather than for the sake of something else (as a means toward some other end).”.^{[källa från Wikidata]}

chiesacattolica.it

beweb.chiesacattolica.it

BeWeB, BeWeB person-ID: 1238, läst: 12 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}

jstor.org

Isocrates and Aristotle on Rhetoric (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}

minorplanetcenter.net

”Minor Planet Center 6123 Aristoteles” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6123. Läst 25 februari 2023.

mit.edu

classics.mit.edu

Aristotle. "Nicomachean Ethics". classics.mit.edu. The Internet Classics Archive.

ne.se

”Aristoteles - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aristoteles. Läst 15 juli 2024.

notablebiographies.com

Aristotle (på engelska), läs online, läst: 25 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

stanford.edu

plato.stanford.edu

Stanford Encyclopedia of Philosophy, Stanford University och Center for the Study of Language & Information, läs online.^{[källa från Wikidata]}
Kraut, Richard (1 May 2001). "Aristotle's Ethics". Stanford Encyclopedia of Philosophy. Retrieved 19 March 2018.

tandfonline.com

Arithmetizations of Syllogistic à la Leibniz (på engelska), 30 maj 2012, läs online.^{[källa från Wikidata]}

usgs.gov

planetarynames.wr.usgs.gov

”Aristoteles on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/382. Läst 25 februari 2023.

utm.edu

iep.utm.edu

[21] "Aristotle (384–322 B.C.E.)". Internet Encyclopedia of Philosophy. 2009.

uu.se

www2.idehist.uu.se

”Uppsala universitet: Antikens konstitutionella teorier”. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117165028/http://www2.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/idehist-konstit01.htm. Läst 13 februari 2017.

web.archive.org

William George Smith,Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology, vol. 3, p. 88
”Uppsala universitet: Antikens konstitutionella teorier”. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117165028/http://www2.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/idehist-konstit01.htm. Läst 13 februari 2017.

wikisource.org

sv.wikisource.org

Aristoteles, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru, ”Демофил обвинил Аристотеля в ἀσέβεια; тот бежал в евбейский город Халкиду (в 223 или 222 г.) и там умер.”.^{[källa från Wikidata]}