Blå (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Blå" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

12web.archive.org

1^st place

4kb.se

564^th place

3^rd place

4wikipedia.org

low place

2google.se

2,848^th place

23^rd place

2wals.info

low place

2munsell.com

low place

1berkeley.edu

580^th place

788^th place

1bristol.ac.uk

9,207^th place

5,313^th place

1gsu.edu

1,911^th place

760^th place

1colorsontheweb.com

low place

1britannica.com

40^th place

31^st place

1nasa.gov

75^th place

44^th place

1yumpu.com

3,980^th place

851^st place

1mines.edu

low place

1lu.se

4,012^th place

76^th place

1umeatradgard.se

low place

1sgu.se

low place

578^th place

1dyeplants.de

low place

1runeberg.org

644^th place

6^th place

1physics.info

low place

7,889^th place

1gu.se

4,551^st place

89^th place

1ne.se

523^rd place

2^nd place

1svenskakyrkan.se

7,166^th place

88^th place

1abc.es

252^nd place

2,510^th place

1varldenshistoria.se

low place

226^th place

1aktiesamlaren-bjb.se

low place

1geocities.com

1,151^st place

838^th place

1svenskuppslagsbok.se

low place

181^st place

abc.es

Sánchez, Gonzalo López. ”¿Por qué se dice que los reyes tienen sangre azul?” (på spanska). ABC.es. http://www.abc.es/casa-del-rey/20140620/abci-reyes-sangre-azul-201406191335.html. Läst 16 maj 2016.

aktiesamlaren-bjb.se

Jonas Arnell. ”Svenska förtjänstordnar / Swedish Orders of Merit”. Strandbergs Mynthandel & Aktiespararen AB. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818102453/http://www.aktiesamlaren-bjb.se/numismatik/ordnar/gamalt/orden1.htm. Läst 28 februari 2023.

berkeley.edu

www1.icsi.berkeley.edu

R.S. Cook, P. Kay & T. Regier. ”The World Color Survey Database: History and Use”. sid. 10. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310012858/http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf. Läst 3 augusti 2016.

bristol.ac.uk

John Fennell. ”PhD project: An Expected Utility Theory that Matches Human Performance”. Univ. of Bristol, Faculty of Science. http://www.bristol.ac.uk/science/courses/postgraduate/pg-commendations-1112/johnfennell.html. Läst 3 augusti 2016.

britannica.com

”Encyclopeadia Britannica: Colour”. https://www.britannica.com/science/color. Läst 3 augusti 2016. ”(Blå är en av sju namngivna spektralfärger, med typisk våglängd 450 nm)”

colorsontheweb.com

”Colors on the Web”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619043902/http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp. Läst 3 augusti 2016. ”Source Johannes Itten. (Blått, c:a 460-480 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)”

dyeplants.de

Renate Kaiser-Alexnat. ”Indigo. Der König der farbstoffe”. http://www.dyeplants.de/pdf/Indigo.pdf. Läst 5 augusti 2016.

geocities.com

”The ceremonial dress and accoutrements of the Most Noble Order of the Garter”. Heraldry News. 1999. Arkiverad från originalet den 20 april 2003. https://web.archive.org/web/20030420201952/http://www.geocities.com/noelcox/Garter_Dress.htm. Läst 28 februari 2023.

google.se

books.google.se

Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Waldman, Gary (2002-01-01) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 27 augusti 2016

gsu.edu

hyperphysics.phy-astr.gsu.edu

Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.

gu.se

gupea.ub.gu.se

Andersson, Eva, Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge, Historiska institutionen, Göteborgs universitet, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006, Göteborg, 2006, s. 142–196, 260–301 (95 sidor) Elektronisk resurs: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16894/5/gupea_2077_16894_5.pd

kb.se

libris.kb.se

Sivik, Lars; Hård Anders (1984). Namn på färger: en kartläggning i NCS av de vanligaste färgorden. Färgrapport ; F24. ISSN 0280-2198 Libris 574799 sid 14
Gage, John (1999) (på engelska). Color and meaning: art, science, and symbolism. Berkeley: University of California Press. Libris 5008177. ISBN 0-520-22039-0
Arnkil, Harald. (2013) (på engelska). Colours in the visual world. Helsinki: Aalto University School of Arts, Design and Architecture. Libris 17508933. ISBN 9789526052465 sid 219
Sivik, Lars (1970). Om färgers betydelser. Fackskrift, 99-0320287-3 ; 9. Stockholm. Libris 936119 sid 36

lu.se

djur.cob.lu.se

Anders Lundquist. ”Färglagd päls och fjäderdräkt: hur hår och fjädrar bildas och hur de får sin färg”. Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Info/fjadrar_har.html. Läst 5 augusti 2016.

mines.edu

inside.mines.edu

Charles L. Braun & Sergei N. Smirnov. ”Why is water blue?”. Arkiverad från originalet den 1 december 2019. https://web.archive.org/web/20191201000418/http://inside.mines.edu/fs_home/dwu/classes/CH353/study/Why%20is%20Water%20Blue.pdf. Läst 5 augusti 2016.

munsell.com

”Munsell Hue; 3 Dimensions of Color | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 23 september 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/how-color-notation-works/munsell-hue/. Läst 3 augusti 2016.
”Development of the Munsell Color Order System | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 6 oktober 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/development-of-the-munsell-color-order-system/. Läst 3 augusti 2016.

nasa.gov

science-edu.larc.nasa.gov

”NASA: What Wavelength Goes With a Colour”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720105431/http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html. Läst 2016--08-03. ”(Typisk våglängd för blått c.a 475 nm)”

ne.se

”NE: Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april 2016.

physics.info

Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016.

runeberg.org

”49 (Svensk etymologisk ordbok)”. Projekt Runeberg. 1 januari 1922. https://runeberg.org/svetym/0137.html. Läst 17 maj 2016.

sgu.se

resource.sgu.se

”Handbok för mineraljägare”. Sveriges geologiska undersökning. Arkiverad från originalet den 17 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170517090953/http://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/handbok-for-mineraljagare.pdf. Läst 5 augusti 2016.

svenskakyrkan.se

”Liturgiska färger under kyrkoåret”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016.

svenskuppslagsbok.se

”Blue ribbon”. Svensk uppslagsbok. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_04/0249_0250-0125.jpg. Läst 28 februari 2023.

umeatradgard.se

”Växtpigmentens kemi och färger”. Umeå stads trädgårdssällskap. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818145452/http://www.umeatradgard.se/artikel_vaxtpigment.html. Läst 5 augusti 2016.

varldenshistoria.se

”Är de kungliga verkligen blåblodiga?”. Historie se. http://varldenshistoria.se/samhalle/kungar-och-drottningar/ar-de-kungliga-verkligen-blablodiga. Läst 16 maj 2016.

wals.info

”WALS Online - Chapter Number of Basic Colour Categories”. wals.info. http://wals.info/chapter/133. Läst 3 augusti 2016.
Kay, Paul; Maffi, Luisa. ”World Atlas of Language Structure Online - Chapter Green and Blue”. wals.info. http://wals.info/chapter/134. Läst 4 augusti 2016.

web.archive.org

R.S. Cook, P. Kay & T. Regier. ”The World Color Survey Database: History and Use”. sid. 10. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310012858/http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf. Läst 3 augusti 2016.
Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
”Colors on the Web”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619043902/http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp. Läst 3 augusti 2016. ”Source Johannes Itten. (Blått, c:a 460-480 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)”
”NASA: What Wavelength Goes With a Colour”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720105431/http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html. Läst 2016--08-03. ”(Typisk våglängd för blått c.a 475 nm)”
Charles L. Braun & Sergei N. Smirnov. ”Why is water blue?”. Arkiverad från originalet den 1 december 2019. https://web.archive.org/web/20191201000418/http://inside.mines.edu/fs_home/dwu/classes/CH353/study/Why%20is%20Water%20Blue.pdf. Läst 5 augusti 2016.
”Växtpigmentens kemi och färger”. Umeå stads trädgårdssällskap. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818145452/http://www.umeatradgard.se/artikel_vaxtpigment.html. Läst 5 augusti 2016.
”Handbok för mineraljägare”. Sveriges geologiska undersökning. Arkiverad från originalet den 17 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170517090953/http://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/handbok-for-mineraljagare.pdf. Läst 5 augusti 2016.
Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016.
”Liturgiska färger under kyrkoåret”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016.
Jonas Arnell. ”Svenska förtjänstordnar / Swedish Orders of Merit”. Strandbergs Mynthandel & Aktiespararen AB. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818102453/http://www.aktiesamlaren-bjb.se/numismatik/ordnar/gamalt/orden1.htm. Läst 28 februari 2023.
”The ceremonial dress and accoutrements of the Most Noble Order of the Garter”. Heraldry News. 1999. Arkiverad från originalet den 20 april 2003. https://web.archive.org/web/20030420201952/http://www.geocities.com/noelcox/Garter_Dress.htm. Läst 28 februari 2023.

wikipedia.org

en.wikipedia.org

”Visible spectrum” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. Not 6 och 7 hänvisar till källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel.. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Visible_spectrum&oldid=731576906. Läst 6 augusti 2016.
”sRGB” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till standarddokumentet IEC 61966-2-1:1999 och andra källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=SRGB&oldid=723863673. Läst 3 augusti 2016.
”Web colors” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Web_colors&oldid=726131188. Läst 3 augusti 2016.
Engelskspråkiga wikipedia (https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Rayleigh_scattering&oldid=732000244#cite_note-1) läst 2016-08-05. I not 1 ges referenser till några av Lord Rayleighs artiklar från sent 1800-tal.

yumpu.com

Yumpu.com. ”NCS-Munsell translation key”. sid. 6. https://www.yumpu.com/en/document/view/20020651/munsell-ncspdf. Läst 3 augusti 2016.