Datasaab (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Datasaab" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

7datasaab.se

low place

6,773^rd place

6kb.se

564^th place

3^rd place

3aef.se

low place

665^th place

1ericsson.com

low place

2,121^st place

1veteranklubbenalfa.se

low place

4,440^th place

1digitaltmuseum.se

low place

213^th place

aef.se

Ann-Katrin Widing, red (2002). 50 år av datautveckling. Arboga: Försvarsmakten, Försvarsmaktens logistik, Reservmaterielenheten. sid. 50-51. https://www.aef.se/Resmat/Delta_50.pdf. Läst 21 september 2019.
Ann-Katrin Widing, red (2002). 50 år av datautveckling. Arboga: Försvarsmakten, Försvarsmaktens logistik, Reservmaterielenheten. sid. 51. https://www.aef.se/Resmat/Delta_50.pdf. Läst 21 september 2019.
Gustafsson, Göran (8 maj 2012). ”Multiprocessor MPE för dator CK37”. Arboga Elektronikhistoriska Förening. https://www.aef.se/Elektronikutveckling/Artiklar/MPE/Multiprocessor_MPE.htm. Läst 22 september 2019.

datasaab.se

Wentzel, Viggo (2009). Ett 40-årsminne. Datasaabs vänner. http://www.datasaab.se/Papers/Articles/Ett_40_arsminne/Ett_40_ars_minne.pdf. Läst 22 april 2021.
Hoffsten, Olof; Sundström, Valter; Loh, Rolf; Johansson, Björn; Wärnberg, Bo; Lundh, Per-Åke; Norman, Arnold; Lundin, Bengt; et al. (1 augusti 1972). Dator D5/20 Serie - funktions- och uppbyggnadsbeskrivning. Linköping: SAAB-SCANIA AB, Datasektorn. sid. 1:2-1:5. ZDS-D5-72:609. http://www.datasaab.se/Aktuellt/IT_ceum/D520_FUB.pdf. Läst 21 april 2021.
Engman, Anders (1983). ”Fortsatt optimism efter sju ägarbyten”. Ny Teknik (torsdatasystemet Facit 6501 från Electrolux-ägda Facit/Addo. I 6501 ingick tillämpningsprogrammen OFL (Order-Lager-Fakturering) och MAPS (Material- och produktionsstyrning). Detta system lanserades av Datasaab som D15. Programmeringspråket var Logic. 1976 startades en vidareutveckling av dessa tillämpningsprogram där erfarenheten från D20-systemens motsvarande tillämpningar togs tillvara. Men de nya programmen baserades på Cobol, som i motsats till Logic var världsstandard. Programmen fick guda-namn (se nedan) och kom att leva kvar länge porterad till olika system. 1977 lanserades Guda-paketen på D16/30, en dator som utvecklats i samarbete med CAI (Computer Automation Inc.). Parallellt med D16/30 utvecklade Datasaab D16/20 för banksystemtillämpningar. D16/20 och dess efterföljare D16/40 medförde att företaget nu kunde e) (Februari). http://www.datasaab.se/Papers/Articles/Annonstrubbel/Addo.pdf. Läst 19 november 2019.
Datasaabs vänner. ”Serie 16”. http://www.datasaab.se/Bildarkiv/Serie16/serie16.htm. Läst 21 april 2021.
”E2500”. http://www.datasaab.se/Bildarkiv/S2500/s2500.htm. Läst 12 juli 2020.
datasaab.se - Datasaab - en återblick
datasaab.se - Datasaab – vad som egentligen hände, del II