”Man levde i ständig skräck, såsom Johan Olof Wallin, som i egenskap av kyrkoherde i Nicolai församling i Stockholm hade att hjälpa församlingsbor i Gamla stan och på Riddarholmen i deras nöd. Han skildrade detta i dikten Dödens ängel.” skriver t. ex. Bengt Dahlin i Från Provinsialläkare till primärvård
runeberg.org
”Storslagen är hans svanesång, Dödens ängel, i hvilken han kort före sin död, liksom anande sin snara bortgång, i gripande strofer påminner mänskligheten om dödens makt men tillika framställer dödens ängel såsom den, hvilken öppnar odödlighetens portar.” skriver Karl Warburg om J.O. Wallin i Svensk litteraturhistoria i sammandrag
