Grön (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Grön" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

9web.archive.org

1^st place

3kb.se

564^th place

3^rd place

3ne.se

523^rd place

2^nd place

2britannica.com

40^th place

31^st place

2munsell.com

low place

2wikipedia.org

low place

1berkeley.edu

580^th place

788^th place

1bristol.ac.uk

9,207^th place

5,313^th place

1gsu.edu

1,911^th place

760^th place

1google.se

2,848^th place

23^rd place

1colorsontheweb.com

low place

1physics.info

low place

7,889^th place

1nasa.gov

75^th place

44^th place

1wals.info

low place

1yumpu.com

3,980^th place

851^st place

1lu.se

4,012^th place

76^th place

1sgu.se

low place

578^th place

1huevaluechroma.com

low place

4,310^th place

1yorku.ca

3,576^th place

6,124^th place

1runeberg.org

644^th place

6^th place

1books.google.com

3^rd place

37^th place

1kulturarvsdata.se

low place

142^nd place

1svenskakyrkan.se

7,166^th place

88^th place

1patheos.com

5,954^th place

low place

1nationalgeographic.com

344^th place

260^th place

berkeley.edu

www1.icsi.berkeley.edu

R.S. Cook, P. Kay & T. Regier. ”The World Color Survey Database: History and Use”. sid. 10. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310012858/http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf. Läst 3 augusti 2016.

books.google.com

Pastoureau, Michel (2014-08-24) (på engelska). Green: The History of a Color. Princeton University Press. sid. 20. ISBN 9780691159362. https://books.google.com/books?id=eRHWBAAAQBAJ. Läst 7 augusti 2016

bristol.ac.uk

John Fennell. ”PhD project: An Expected Utility Theory that Matches Human Performance”. Univ. of Bristol, Faculty of Science. http://www.bristol.ac.uk/science/courses/postgraduate/pg-commendations-1112/johnfennell.html. Läst 3 augusti 2016.

britannica.com

”Encyclopeadia Britannica: Colour”. https://www.britannica.com/science/color. Läst 3 augusti 2016. ”(Grön är en av sju namngivna spektralfärger, med typisk våglängd 550 nm)”
”Encyclopaedia Britannica: Concealing coloration | biology”. https://www.britannica.com/science/concealing-coloration. Läst 7 augusti 2016.

colorsontheweb.com

”Colors on the Web”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619043902/http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp. Läst 3 augusti 2016. ”Source Johannes Itten. (Grönt, c:a 490-530 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)”

google.se

books.google.se

Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.

gsu.edu

hyperphysics.phy-astr.gsu.edu

Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.

huevaluechroma.com

David Briggs. Paint-Mixing Principles The Dimensions of Colour. Läst 29 juni 2016.

kb.se

libris.kb.se

Sivik, Lars; Hård Anders (1984). Namn på färger: en kartläggning i NCS av de vanligaste färgorden. Färgrapport ; F24. ISSN 0280-2198 Libris 574799 sid 15
Fridell Anter, Karin; Berggren, Leif: 'Belysningstekniska begrepp och mätmetoder'. I: Fridell Anter Karin, Klarén Ulf, red (2014). Färg & ljus för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Libris 16558014. ISBN 9789173336536 sid 88
Gage, John (1999) (på engelska). Color and meaning: art, science, and symbolism. Berkeley: University of California Press. Libris 5008177. ISBN 0-520-22039-0

kulturarvsdata.se

”Vårda väl: Arsenik i samlingar” (pdf). Riksantikvarieämbetet. 2016. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/453b49bf-1cee-40fe-9e3c-c4069e7c6a0c. Läst 14 april 2020.

lu.se

djur.cob.lu.se

Anders Lundquist. ”Färglagd päls och fjäderdräkt: hur hår och fjädrar bildas och hur de får sin färg”. Lunds universitet. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921002221/http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Info/fjadrar_har.html. Läst 5 augusti 2016.

munsell.com

”Munsell Hue; 3 Dimensions of Color | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 23 september 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/how-color-notation-works/munsell-hue/. Läst 3 augusti 2016.
”Development of the Munsell Color Order System | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 6 oktober 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/development-of-the-munsell-color-order-system/. Läst 3 augusti 2016.

nasa.gov

science-edu.larc.nasa.gov

”NASA: What Wavelength Goes With a Colour”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720105431/http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html. Läst 2016--08-03. ”(Typisk våglängd för grönt c.a 510 nm)”

nationalgeographic.com

news.nationalgeographic.com

”St. Patrick's Day: Fact vs. Fiction”. news.nationalgeographic.com. http://news.nationalgeographic.com/news/2004/03/0312_040312_stpatrick.html. Läst 11 maj 2016.

ne.se

”NE:Fotosyntes”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fotosyntes. Läst 7 augusti 2016.
”NE: Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april 2016.
”NE:Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 10 maj 2016.

patheos.com

”Symbolism”. www.patheos.com. http://www.patheos.com/Library/Islam/Ritual-Worship-Devotion-Symbolism/Symbolism?offset=1&max=1. Läst 29 april 2016.

physics.info

Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016. ”(Redovisar åtta alternativa indelningar av färgspektrum, med sex eller sju spektralfärger. Spannet för grönt sträcker sig från (som kortast) 480 nm till (som längst) 575 nm.)”

runeberg.org

”207 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org. 1 januari 1922. https://runeberg.org/svetym/0295.html. Läst 8 maj 2016.

sgu.se

resource.sgu.se

”Handbok för mineraljägare”. Sveriges geologiska undersökning. Arkiverad från originalet den 17 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170517090953/http://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/handbok-for-mineraljagare.pdf. Läst 5 augusti 2016.

svenskakyrkan.se

”Liturgiska färger under kyrkoåret”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016.

wals.info

”WALS Online - Chapter Number of Basic Colour Categories”. wals.info. http://wals.info/chapter/133. Läst 3 augusti 2016.

web.archive.org

R.S. Cook, P. Kay & T. Regier. ”The World Color Survey Database: History and Use”. sid. 10. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310012858/http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf. Läst 3 augusti 2016.
Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
”Colors on the Web”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619043902/http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp. Läst 3 augusti 2016. ”Source Johannes Itten. (Grönt, c:a 490-530 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)”
Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016. ”(Redovisar åtta alternativa indelningar av färgspektrum, med sex eller sju spektralfärger. Spannet för grönt sträcker sig från (som kortast) 480 nm till (som längst) 575 nm.)”
”NASA: What Wavelength Goes With a Colour”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720105431/http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html. Läst 2016--08-03. ”(Typisk våglängd för grönt c.a 510 nm)”
Anders Lundquist. ”Färglagd päls och fjäderdräkt: hur hår och fjädrar bildas och hur de får sin färg”. Lunds universitet. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921002221/http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Info/fjadrar_har.html. Läst 5 augusti 2016.
”Handbok för mineraljägare”. Sveriges geologiska undersökning. Arkiverad från originalet den 17 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170517090953/http://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/handbok-for-mineraljagare.pdf. Läst 5 augusti 2016.
”Liturgiska färger under kyrkoåret”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016.

wikipedia.org

en.wikipedia.org

”sRGB” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till standarddokumentet IEC 61966-2-1:1999 och andra källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=SRGB&oldid=723863673. Läst 3 augusti 2016.
”Web colors” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Web_colors&oldid=726131188. Läst 3 augusti 2016.

yorku.ca

Blue + Yellow pigment yields the color green York University, Toronto. Läst 29 juni 2016.

yumpu.com

Yumpu.com. ”NCS-Munsell translation key”. sid. 6. https://www.yumpu.com/en/document/view/20020651/munsell-ncspdf. Läst 3 augusti 2016.