Gul (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Gul" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

8web.archive.org

1^st place

3kb.se

564^th place

3^rd place

2munsell.com

low place

1berkeley.edu

580^th place

788^th place

1bristol.ac.uk

9,207^th place

5,313^th place

1gsu.edu

1,911^th place

760^th place

1google.se

2,848^th place

23^rd place

1colorsontheweb.com

low place

1physics.info

low place

7,889^th place

1britannica.com

40^th place

31^st place

1nasa.gov

75^th place

44^th place

1wals.info

low place

1yumpu.com

3,980^th place

851^st place

1wikipedia.org

low place

1umeatradgard.se

low place

1lu.se

4,012^th place

76^th place

1huevaluechroma.com

low place

4,310^th place

1yorku.ca

3,576^th place

6,124^th place

1runeberg.org

644^th place

6^th place

1chinaexpat.com

low place

1svenskakyrkan.se

7,166^th place

88^th place

1saob.se

4,768^th place

35^th place

1ne.se

523^rd place

2^nd place

1arbetarskydd.se

low place

5,320^th place

1webexhibits.org

4,971^st place

4,985^th place

arbetarskydd.se

”Arbetarskydd 1 oktober 2008”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826012727/http://www.arbetarskydd.se/nyheter/arbetsmiljoratt/foreskrifter/article99347.ece. Läst 14 maj 2016.

berkeley.edu

www1.icsi.berkeley.edu

R.S. Cook, P. Kay & T. Regier. ”The World Color Survey Database: History and Use”. sid. 10. http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf. Läst 3 augusti 2016.

bristol.ac.uk

John Fennell. ”PhD project: An Expected Utility Theory that Matches Human Performance”. Univ. of Bristol, Faculty of Science. http://www.bristol.ac.uk/science/courses/postgraduate/pg-commendations-1112/johnfennell.html. Läst 3 augusti 2016.

britannica.com

”Encyclopeadia Britannica: Colour”. https://www.britannica.com/science/color. Läst 3 augusti 2016. ”(Gul är en av sju namngivna spektralfärger, med typisk våglängd 580 nm)”

chinaexpat.com

http://www.chinaexpat.com/2007/03/02/the-historic-flags-of-china.html/

colorsontheweb.com

”Colors on the Web”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619043902/http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp. Läst 3 augusti 2016. ”Source Johannes Itten. (Gult, c:a 550-580 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)”

google.se

books.google.se

Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.

gsu.edu

hyperphysics.phy-astr.gsu.edu

Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.

huevaluechroma.com

David Briggs. Paint-Mixing Principles The Dimensions of Colour. Läst 29 juni 2016.

kb.se

libris.kb.se

Sivik, Lars; Hård Anders (1984). Namn på färger: en kartläggning i NCS av de vanligaste färgorden. Färgrapport ; F24. ISSN 0280-2198 Libris 574799 sid 12
Gage, John (1999) (på engelska). Color and meaning: art, science, and symbolism. Berkeley: University of California Press. Libris 5008177. ISBN 0-520-22039-0
Fridell Anter, Karin; Wannfors Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3. [uppdaterade och utök.] utg.). Stockholm: Svensk Byggtjänst. Libris 18319192. ISBN 9789173336178 sid 226.

lu.se

djur.cob.lu.se

Anders Lundquist. ”Färglagd päls och fjäderdräkt: hur hår och fjädrar bildas och hur de får sin färg”. Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Info/fjadrar_har.html. Läst 5 augusti 2016.

munsell.com

”Munsell Hue; 3 Dimensions of Color | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 23 september 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/how-color-notation-works/munsell-hue/. Läst 3 augusti 2016.
”Development of the Munsell Color Order System | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 6 oktober 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/development-of-the-munsell-color-order-system/. Läst 3 augusti 2016.

nasa.gov

science-edu.larc.nasa.gov

”NASA: What Wavelength Goes With a Colour”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720105431/http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html. Läst 2016--08-03. ”(Typisk våglängd för gult c.a 570 nm)”

ne.se

”NE:Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 13 maj 2016.

physics.info

Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016. ”(Redovisar åtta alternativa indelningar av färgspektrum, med sex eller sju spektralfärger. Spannet för gult sträcker sig från (som kortast) 550 nm till (som längst) 598 nm.)”

runeberg.org

”209 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org. 1 januari 1922. https://runeberg.org/svetym/0297.html. Läst 13 maj 2016.

saob.se

"(oftast i fråga om utländska förh.) om press l. tidning o. d.: som söker vinna spridning gm att hänsynslöst ockra på publikens sensationslystnad, som är anlagd (huvudsakligen) på sensationsnyheter, skrupellöst sensationell." Svenska Akademiens ordbok: gul

svenskakyrkan.se

”Liturgiska färger under kyrkoåret”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016.

umeatradgard.se

”Växtpigmentens kemi och färger”. Umeå stads trädgårdssällskap. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818145452/http://www.umeatradgard.se/artikel_vaxtpigment.html. Läst 5 augusti 2016.

wals.info

”WALS Online - Chapter Number of Basic Colour Categories”. wals.info. http://wals.info/chapter/133. Läst 3 augusti 2016.

web.archive.org

Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
”Colors on the Web”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619043902/http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp. Läst 3 augusti 2016. ”Source Johannes Itten. (Gult, c:a 550-580 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)”
Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016. ”(Redovisar åtta alternativa indelningar av färgspektrum, med sex eller sju spektralfärger. Spannet för gult sträcker sig från (som kortast) 550 nm till (som längst) 598 nm.)”
”NASA: What Wavelength Goes With a Colour”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720105431/http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html. Läst 2016--08-03. ”(Typisk våglängd för gult c.a 570 nm)”
”Växtpigmentens kemi och färger”. Umeå stads trädgårdssällskap. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818145452/http://www.umeatradgard.se/artikel_vaxtpigment.html. Läst 5 augusti 2016.
”Liturgiska färger under kyrkoåret”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016.
”Arbetarskydd 1 oktober 2008”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826012727/http://www.arbetarskydd.se/nyheter/arbetsmiljoratt/foreskrifter/article99347.ece. Läst 14 maj 2016.

webexhibits.org

”Antiquity”. Pigments through the Ages. http://www.webexhibits.org/pigments/intro/antiquity.html%7cWebexhibits.

wikipedia.org

en.wikipedia.org

”sRGB” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till standarddokumentet IEC 61966-2-1:1999 och andra källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=SRGB&oldid=723863673. Läst 3 augusti 2016.

yorku.ca

Blue + Yellow pigment yields the color green York University, Toronto. Läst 29 juni 2016.

yumpu.com

Yumpu.com. ”NCS-Munsell translation key”. sid. 6. https://www.yumpu.com/en/document/view/20020651/munsell-ncspdf. Läst 3 augusti 2016.