Handvärmare (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Handvärmare" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

13web.archive.org

1^st place

4ne.se

523^rd place

2^nd place

2chemieunterricht.de

low place

2natriumacetat.com

low place

1smartson.se

low place

1friedrich-verlag.de

low place

1scienceiq.com

low place

1swisseduc.ch

low place

1bushcraftuk.com

low place

1varusteleka.fi

low place

1itstactical.com

low place

1zippo.com

low place

1nyteknik.se

9,745^th place

98^th place

1howstuffworks.com

840^th place

910^th place

1hotsnapz.com

low place

1illvet.se

low place

285^th place

1su.se

low place

185^th place

1reference.com

657^th place

572^nd place

1applichem.com

low place

1schmid-umweltschutz.de

low place

1swedhandling.com

low place

1webelements.com

3,527^th place

1,585^th place

1expressen.se

805^th place

8^th place

1praktiskmedicin.se

low place

2,012^th place

1ifokus.se

low place

1,622^nd place

applichem.com

”Sodium Acetate 3-hydrate BioChemica BC” (på engelska). BioChemica. https://www.applichem.com/en/shop/product-detail/as/natriumacetat-trihydrat-ibiochemicai/. Läst 16 februari 2015.

bushcraftuk.com

Handbok Överlevnad, 1988 års utgåva (M7734-472091). Försvarsmakten och Försvarsmedia. 28 mars 1988. sid. 60. ISBN 91-38-12172-7. http://www.bushcraftuk.com/downloads/pdf/h_overlevnad.pdf. Läst 14 februari 2015 Arkiverad 23 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

chemieunterricht.de

R. Blume (Mars 2005). ”Das salzige Wärmekissen, das Armeen warm halt” (på tyska). http://www.chemieunterricht.de/dc2/tip/03_05.htm. Läst 16 februari 2015.
R. Blume (Januari 1999). ”Wärmekissen: Schnelle Wärme aus Kristallen” (på tyska). Arkiverad från originalet den 18 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110618065706/http://www.chemieunterricht.de/dc2/tip/01_99.htm. Läst 16 februari 2015.

expressen.se

Anna Bäsén (27 januari 2013). ”"Jag har kalla händer och fötter"”. Expressen (Bonnier Newspapers). http://www.expressen.se/halsoliv/jag-har-kalla-hander-och-fotter/. Läst 14 februari 2015.

friedrich-verlag.de

H. Schmidkunz (1999). ”Wärmepackung (Canadisches Patent Nr. 274873) und ”Heisses Eisen”” (på tyska). NiU-Chemie 10 (54): sid. 51-52. Arkiverad från originalet den 14 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150214211112/http://www.friedrich-verlag.de/pdf_preview/d510054_5152.pdf. Läst 14 februari 2015.

hotsnapz.com

”HotSnapZ FAQ” (på engelska). HotSnapZ.com. http://hotsnapz.com/FAQ.html. Läst 15 februari 2015.

howstuffworks.com

”How do sodium acetate heat pads work?” (på engelska). HowStuffWorks. http://www.howstuffworks.com/question290.htm. Läst 15 februari 2015.

ifokus.se

reumatism.ifokus.se

”Raynauds sjukdom”. http://reumatism.ifokus.se/articles/4d715160b9cb46222d062bf5-raynauds-sjukdom. Läst 14 februari 2015.

illvet.se

”Hur fungerar en hot pack?”. Illustrerad Vetenskap (17). 2008. http://illvet.se/teknologi/hur-fungerar-en-hot-pack. Läst 16 februari 2015.

itstactical.com

Bryan Black (6 februari 2014). ”Are Zippo Hand Warmers Worth the Investment?” (på engelska). itstactical.com. Arkiverad från originalet den 11 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150211231354/http://www.itstactical.com/gearcom/apparel/are-zippo-hand-warmers-worth-the-investment/. Läst 19 februari 2015.

natriumacetat.com

”Wärmekissen Natriumacetat” (på tyska). natriumacetet.com. Arkiverad från originalet den 18 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150218061700/http://natriumacetat.com/waermekissen.html. Läst 16 februari 2015.
”Natriumacetat” (på tyska). natriumacetet.com. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218021907/http://natriumacetat.com/. Läst 16 februari 2015.

ne.se

Jörgen Albertsson. ”Hydrater”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hydrater. Läst 18 februari 2015.
Bengt Loberg. ”Glaubersalt”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/glaubersalt. Läst 18 februari 2015.
Lars Ivar Elding. ”Tiosulfater”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tiosulfater. Läst 14 februari 2015.
Katarina Ågren. ”Blåsten”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5sten. Läst 18 februari 2015.

nyteknik.se

Björn Torstensen (27 april 2005). ”Arkiverade kopian”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219195536/http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article242197.ece. Läst 14 februari 2015.

praktiskmedicin.se

”Raynauds syndrom. Mb Raynaud. Vita fingrar”. Praktisk medicin. 14 februari 2014. http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/raynauds-syndrom-mb-raynaud-vita-fingrar/. Läst 14 februari 2015.

reference.com

dictionary.reference.com

”Trihydrate” (på engelska). Dictionary.com. British Dictionary. http://dictionary.reference.com/browse/trihydrate. Läst 16 februari 2015.

schmid-umweltschutz.de

”Natriumacetat-Trihydrat reinst, Ph.Eur. (Reinheit 99,5 %)” (på tyska). Hubert Schmid Recycling & Umweltschutz GmbH. Arkiverad från originalet den 18 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150218221112/http://www.schmid-umweltschutz.de/schmid/web.nsf/id/li_fdih8hkhma.html. Läst 14 februari 2015.

scienceiq.com

Gene Mascoli. ”Warmer Hands (And Toes) Through Chemistry” (på engelska). ScienceIQ.com. http://www.scienceiq.com/Facts/WarmerHands.cfm. Läst 14 februari 2015.

smartson.se

Linda Lundin (16 november 2011). ”Test - 8 handvärmare; Handfast värme”. Smartson. Arkiverad från originalet den 18 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150218214951/http://smartson.se/test/familj-fritid/sport-fritid/test-8_handv%C3%A4rmare.html. Läst 15 februari 2015.

su.se

krc.su.se

”Varm is - en annan sorts kristallisation”. Informationsbrev (Stockholms Universitet – Kemilärarnas Resurscentrum) (68): sid. 21. december 2013. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219073549/http://www.krc.su.se/documents/informationsbrev/Informationsbrev_68.pdf. Läst 15 februari 2015. Arkiverad 19 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.

swedhandling.com

”Kopparsulfat pentahydrat”. Säkerhetsdatablad. Swed Handling Chemicals, Norrköping. 12 juli 2007. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219010238/http://www.swedhandling.com/pdf/187.pdf. Läst 18 februari 2015.

swisseduc.ch

Peter Bützer (1 december 2003). ”Handwärmer: Warme Hände, heisser Kopf” (på tyska). Pädagogische Hochschule St. Gallen. http://www.swisseduc.ch/chemie/schwerpunkte/waermebeutel/docs/waermebeutel.pdf. Läst 14 februari 2015.

varusteleka.fi

”Mil-Tec handvärmare”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219211416/https://www.varusteleka.fi/sv/product/mil-tec-handvarmare/18690. Läst 19 februari 2015.

web.archive.org

Linda Lundin (16 november 2011). ”Test - 8 handvärmare; Handfast värme”. Smartson. Arkiverad från originalet den 18 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150218214951/http://smartson.se/test/familj-fritid/sport-fritid/test-8_handv%C3%A4rmare.html. Läst 15 februari 2015.
H. Schmidkunz (1999). ”Wärmepackung (Canadisches Patent Nr. 274873) und ”Heisses Eisen”” (på tyska). NiU-Chemie 10 (54): sid. 51-52. Arkiverad från originalet den 14 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150214211112/http://www.friedrich-verlag.de/pdf_preview/d510054_5152.pdf. Läst 14 februari 2015.
Handbok Överlevnad, 1988 års utgåva (M7734-472091). Försvarsmakten och Försvarsmedia. 28 mars 1988. sid. 60. ISBN 91-38-12172-7. http://www.bushcraftuk.com/downloads/pdf/h_overlevnad.pdf. Läst 14 februari 2015 Arkiverad 23 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
”Mil-Tec handvärmare”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219211416/https://www.varusteleka.fi/sv/product/mil-tec-handvarmare/18690. Läst 19 februari 2015.
Bryan Black (6 februari 2014). ”Are Zippo Hand Warmers Worth the Investment?” (på engelska). itstactical.com. Arkiverad från originalet den 11 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150211231354/http://www.itstactical.com/gearcom/apparel/are-zippo-hand-warmers-worth-the-investment/. Läst 19 februari 2015.
”Hand warmers” (på engelska). Zippo Customer Care. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219221454/http://www.zippo.com/customercare/article.aspx?id=1792. Läst 19 februari 2015.
Björn Torstensen (27 april 2005). ”Arkiverade kopian”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219195536/http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article242197.ece. Läst 14 februari 2015.
”Wärmekissen Natriumacetat” (på tyska). natriumacetet.com. Arkiverad från originalet den 18 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150218061700/http://natriumacetat.com/waermekissen.html. Läst 16 februari 2015.
”Varm is - en annan sorts kristallisation”. Informationsbrev (Stockholms Universitet – Kemilärarnas Resurscentrum) (68): sid. 21. december 2013. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219073549/http://www.krc.su.se/documents/informationsbrev/Informationsbrev_68.pdf. Läst 15 februari 2015. Arkiverad 19 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
”Natriumacetat” (på tyska). natriumacetet.com. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218021907/http://natriumacetat.com/. Läst 16 februari 2015.
”Natriumacetat-Trihydrat reinst, Ph.Eur. (Reinheit 99,5 %)” (på tyska). Hubert Schmid Recycling & Umweltschutz GmbH. Arkiverad från originalet den 18 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150218221112/http://www.schmid-umweltschutz.de/schmid/web.nsf/id/li_fdih8hkhma.html. Läst 14 februari 2015.
R. Blume (Januari 1999). ”Wärmekissen: Schnelle Wärme aus Kristallen” (på tyska). Arkiverad från originalet den 18 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110618065706/http://www.chemieunterricht.de/dc2/tip/01_99.htm. Läst 16 februari 2015.
”Kopparsulfat pentahydrat”. Säkerhetsdatablad. Swed Handling Chemicals, Norrköping. 12 juli 2007. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219010238/http://www.swedhandling.com/pdf/187.pdf. Läst 18 februari 2015.

webelements.com

”Magnesium: magnesium nitrate hexahydrate” (på engelska). WebElements. http://www.webelements.com/compounds/magnesium/hexaaquomagnesium_dinitrate.html. Läst 18 februari 2015.

zippo.com

”Hand warmers” (på engelska). Zippo Customer Care. Arkiverad från originalet den 19 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150219221454/http://www.zippo.com/customercare/article.aspx?id=1792. Läst 19 februari 2015.