Harmonilära (musik) (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Harmonilära (musik)" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

18gu.se

4,551^st place

89^th place

2kb.se

564^th place

3^rd place

1britannica.com

40^th place

31^st place

britannica.com

”Triad (music)”. britannica.com. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/674966/triad. Läst 19 april 2011. Artikeln använder de engelska benämningarna root (grundton), third (ters) och fifth (kvint).

gu.se

oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se

Rushton, Julian. ”Root (ii)”. Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/23804. Läst 21 april 2011. Beskriver hur tonerna i ett ackord kan arrangeras i terser och att grundtonen då blir baston. Tar upp problemet med tvetydiga resultat då man återinfört uteslutna ackordtoner för att skapa en tersstapling.
Whittall, Arnold. ”Inversion”. The Oxford Companinon to Music. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/opr/t114/e3461. Läst 21 april 2011. Tar upp tredje omvändningen för septimackord.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 1. Historical definitions” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Skriver om begreppets ursprung i antikens Grekland (harmonia) samt om att begreppet inte beskrev samtidigt klingande toner utan en abstrakt struktur som var ramverket för en skala. Tar upp att antikens teorier togs över av medeltidens musiklärde.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 1. Historical definitions” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Skriver att harmonibegreppet gällde två samtidigt klingande toner under medeltiden.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 1. Historical definitions” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Beskriver harmonibegreppets utvidgning från två samtidigt klingande toner under medeltiden till tre under renässansen samt anger att Zarlino var den förste att betrakta treklangen som konsonant men var tvungen att förenkla definitionen av terser och sexter.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 1. Historical definitions” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Beskriver hur fortskridandet mellan olika samklanger blir en del av begreppet harmoni (engelska harmony i källans text) under 1400-talet.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 2(iii) Basic concepts: Dissonance” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Beskriver synen på dissonans som en relation mellan två stämmor i sträng sats (strict writing) före 1600-talet.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 2(iii) Basic concepts: Dissonance” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Beskriver hur musikalisk praktik under 1600-talet avlägsnade sig från den polyfona satstekniken men att teorin fortfarande var grundad på dessa principer.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 3(i) Historical development: To the end of the baroque” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Beskriver hur generalbasen påverkade utvecklingen av harmoniläran genom att peka ut musikens vertikala strukturer samt genom att avleda uppmärksamheten från grundtonen som kännetecknande för ett ackord.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony– 2(ii) Basic concepts: Chordal inversion” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 2(iii) Basic concepts: Dissonance” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011. Beskriver utvecklingen av synen på ackord från kombinationer av intervall och resultatet av stämföringsregler på 1600-talet till primära enheter som formade satsen på 1700-talet, samt hur denna teoretiska utveckling förebådades av musikalisk praktik under 1600-talet. Hävdar att detta fick genomgripande konsekvenser för synen på dissonans och konsonans. Beskriver skillnaden mellan dissonanta ackord (dissonant chord), där dissonansen kan inordnas i tersstaplingen och upplöses genom harmonisk progression, och ackord med ackordfrämmande toner (notes foreign to the chord), där dissonansen ses som ett tillägg till ackordet och vanligtvis upplöses inom samma harmoni.
Dahlhaus, Carl. ”Harmony – 2(i) Basic concepts: The chord” (på engelska). Grove Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/subscriber/article/grove/music/50818. Läst 28 januari 2011.

ne.se.ezproxy.ub.gu.se

Hall, Lennart. ”Harmonilära”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/harmonilära. Läst 23 februari 2011. Beskriver kopplingen till satslära, arrangering och komposition. Tar även upp beskrivnings/analyssystemen generalbas, steganalys, funktionsanalys och ackordanalys.
Eriksson, Ola. ”Ackord”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/ackord. Läst 18 april 2011. Skriver att ackord inom dur/moll-tonal musik ofta är tersstaplingar. Kallar dur- och molltreklangen "de två grundläggande ackordstyperna".
”Treklang”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/treklang. Läst 2011-0418. Artikeln tar endast upp tersstaplingar: "tre toner, som normalt ligger på tersavstånd".
”Treklang”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/treklang. Läst 2011-0418. Anger att S3+L3=durtreklang och L3+S3=molltreklang. Tar även upp överstigande och förminskade treklanger.
”Grundton”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/grundton. Läst 18 april 2011. Tar upp termerna grundackord, första omvändningen och andra omvändningen.
Eriksson, Ola. ”Ackord”. ne.se. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/ackord. Läst 18 april 2011. Anger att systemen generalbasnotation, ackordsymboler, funktionsbeteckningar och stegbeteckningar används "i första hand". Beskriver generalbas och ackordbeteckningar som avsedda för "praktiskt musicerande", funktions- och stegbeteckningar som avsedda för "musikanalytiska sammanhang".

kb.se

libris.kb.se

La Motte, Diether de; (övers. Martin Tegen) (1981). Epokernas harmonik: en harmonilära. Bromma: Ed. Reimers. sid. 74. Libris 7637855. ISBN 91-7370-063-0 Skriver att Zarlino var första att förklara flerstämmig musik utifrån treklanger samt att Z såg molltreklangen som mindre fullkomlig.
La Motte, Diether de; (övers. Martin Tegen) (1981). Epokernas harmonik: en harmonilära. Bromma: Ed. Reimers. sid. 33. Libris 7637855. ISBN 91-7370-063-0 Nämner Rameau som upphovsmannen till begreppen T. D och S. Beskriver hur hans syn på begreppen skiljde sig från dagens genom en vidare definition av dominanten och subdominantens koppling till kvintsextackordet.