Sign In

Login

Password

Forgot Password ? Sign Up

Ija-stam (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Ija-stam" in Swedish language version.

refsWebsite
Global rank Swedish rank
14runeberg.org
644th place
6th place
8web.archive.org
1st place
1st place
4saob.se
4,768th place
35th place
3utexas.edu
916th place
1,392nd place
3diva-portal.org
3,588th place
77th place
2larsbrink.dk
low place
low place
2sprakochfolkminnen.se
low place
287th place
1su.se
low place
185th place
1liu.se
9,195th place
366th place
1worldcat.org
5th place
9th place
1archive.org
6th place
153rd place
1docplayer.se
low place
432nd place

archive.org

  • Johan Erik Rydqvist, Svenska språkets lagar: kritisk afhandling. Stockholm 1868. Sidorna 544–545. [17]

diva-portal.org

uu.diva-portal.org

  • Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist och Henrik Williams (2020). ”The Rök Runestone and the End of the World” (på engelska). Futhark: International Journal of Runic Studies (Uppsala: Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.) 9–10: sid. 7–38. 0000-0003-1738-7072. ISSN 2003-296X. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1383036&dswid=5757. Läst 13 januari 2020. 
  • Karolina Andersdotter, Hur Njáll blev Njal men inte Njål. Om isländska sagonamn i svensk översättning. C‑uppsats, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet 2010. Sidan 16. [14]
  • Karolina Andersdotter, Hur Njáll blev Njal men inte Njål. Om isländska sagonamn i svensk översättning. C‑uppsats, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet 2010. Sidan 2. [24]

docplayer.se

larsbrink.dk

  • Lars Brink, Nogle gamle bøjningsmønstre: Fuldt udskrevne ur‑indoeuropæiske, urgermanske, urnordiske og fællesnordiske paradigmer med kommentarer. Reykajvík 1991, reviderad 2009. Sidan 8. [6] Arkiverad 25 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine..
  • Lars Brink, Nogle gamle bøjningsmønstre: Fuldt udskrevne ur‑indoeuropæiske, urgermanske, urnordiske og fællesnordiske paradigmer med kommentarer. Reykajvík 1991, reviderad 2009. Sidan 2. [11] Arkiverad 25 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine..

liu.se

runeberg.org

  • Elof Hellquist, Studier öfver de svenska sjönamnen, deras härledning ock historia. Stockholm 1903–1906. Sidan 739. [2]
  • Elof Hellquist, artikeln ”läka” i Svensk etymologisk ordbok. Lund 1922. [7]
  • Elof Hellquist, artikeln ”alm” Svensk etymologisk ordbok. Lund 1922. Sidan 8. [9].
  • Elof Hellquist, artiklarna ”Börje” och ”Birger” i Svensk etymologisk ordbok. Lund 1922. [10]
  • Salmonsens konversationsleksikon, andra upplagan , band 12. Köpenhamn 1922. Sidan 575. [12]
  • Salmonsens konversationsleksikon, andra upplagan , band 12. Köpenhamn 1922. Sidan 576. [13]
  • Adolf Noreen, ”Om språkriktighet” i Spridda studier. Populära uppsatser. Stockholm 1895. Sidorna 143–212. [16]
  • Elof Hellquist, artikeln ”Birger” Svensk etymologisk ordbok. Lund 1922. Sidan 43. [18].
  • Nordisk familjebok, första utgåvan, 6:e bandet, spalt 1016. Stockholm 1883. [19].
  • Clas Theodor Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser. Stockholm 1899. [20]
  • Nordisk familjebok, första utgåvan, 11:e bandet, spalt 149. Stockholm 1887. [21].
  • Nordisk familjebok, första utgåvan, 14:e bandet, spalt 1427. Stockholm 1890. [22].
  • Nordisk familjebok, första utgåvan, 18:e bandet, spalt 99. Stockholm 1894. [23].
  • Lä i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)

saob.se

sprakochfolkminnen.se

su.se

nordiska.su.se

  • Ordaccenten uppkom i fornordisk tid, men enskilda ords accent är inte belagd, varför accent här utmärkts med asterisk. Källor: Tomas Riad, ”Den tvåtoppiga tonaccentens ålderdomlighet” i Antje Hornscheidt, Kristina Kotcheva, Tomas Milosch och Michael Rießler (Utgivare), Grenzgänger. Festschrift zum 65. Geburtstag von Jurij Kusmenko, Berliner Beiträge zur Skandinavistik 9, Berlin 2006, 246–257. [1]; Tomas Riad ”Historien om tonaccenten, i Studier i svensk språkhistoria 8, Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 63, utgivna av Cecilia Falk och Lars‐Olof Delsing, Lund 2005.

utexas.edu

liberalarts.utexas.edu

  • Winfred P. Lehmann, A Grammar of Proto‑Germanic. Avsnitt 3.1. [3] Arkiverad 1 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  • Winfred P. Lehmann, A Grammar of Proto‑Germanic. Avsnitt 3.3. [4] Arkiverad 1 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  • Winfred P. Lehmann, A Grammar of Proto‑Germanic. Avsnitt 3.3.3. (Märk att Winfred P.Lehmann betecknar halvvokalen /j/ med /y/.) [5] Arkiverad 1 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.

web.archive.org

worldcat.org