Indien (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Indien" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

55web.archive.org

1^st place

4ne.se

523^rd place

2^nd place

3cia.gov

89^th place

48^th place

3britannica.com

40^th place

31^st place

3doi.org

2^nd place

14^th place

3constitution.org

7,036^th place

6,855^th place

3india.gov.in

1,393^rd place

4,326^th place

2msn.com

117^th place

176^th place

2nytimes.com

7^th place

26^th place

2worldcat.org

5^th place

9^th place

2books.google.com

3^rd place

37^th place

2youtube.com

9^th place

25^th place

1imf.org

142^nd place

61^st place

1undp.org

369^th place

157^th place

1worldbank.org

231^st place

364^th place

1svd.se

1,058^th place

10^th place

1planningcommission.gov.in

low place

1youthkiawaaz.com

low place

1indiacode.nic.in

3,360^th place

low place

1livius.org

2,000^th place

2,134^th place

1edwebproject.org

low place

1easternbookcorporation.com

low place

1lawmin.nic.in

3,898^th place

5,248^th place

1nti.org

4,922^nd place

4,435^th place

1planningcommission.nic.in

8,510^th place

low place

1usda.gov

438^th place

905^th place

1google.se

2,848^th place

23^rd place

1bbc.co.uk

8^th place

21^st place

1un.org

97^th place

83^rd place

1hindu.com

261^st place

2,541^st place

1lse.ac.uk

2,117^th place

4,708^th place

1yle.fi

380^th place

53^rd place

1dgcd.nic.in

low place

1dailymail.co.uk

219^th place

126^th place

1data-flair.training

low place

1careerpower.in

low place

1dn.se

679^th place

5^th place

1unicef.in

low place

1unicef.org

1,791^st place

1,718^th place

1indiatimes.com

17^th place

644^th place

1thehindu.com

52^nd place

2,094^th place

1dawn.com

354^th place

6,087^th place

1rni.nic.in

low place

1auditbureau.org

low place

1mib.nic.in

low place

1prasarbharati.gov.in

low place

1loksabhatv.nic.in

low place

1rstv.nic.in

low place

1bbc.com

20^th place

34^th place

auditbureau.org

”Highest Circulated amongst ABC Member Publications (across languages)” (på engelska) (PDF). Audit Bureau of Circulation. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201021235409/http://www.auditbureau.org/files/JJ2018%20Highest%20Circulated%20amongst%20ABC%20Member%20Publications%20(across%20languages).pdf. Läst 2 november 2020.

bbc.co.uk

news.bbc.co.uk

”Country profile: India”. BBC. 9 januari 2007. Arkiverad från originalet den 2 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120202182750/http://www.bbc.co.uk/news/world-south-asia-12557384. Läst 21 mars 2007.

bbc.com

”Robin tops poll to find UK's 'national bird'” (på brittisk engelska). BBC News. 11 juni 2015. Arkiverad från originalet den 7 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200607190408/https://www.bbc.com/news/uk-33090043. Läst 2 november 2020.

books.google.com

Pylee, Moolamattom Varkey (2004). ”The Longest Constitutional Document”. Constitutional Government in India (2nd edition). S. Chand. sid. 4. ISBN 8121922038. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107231632/http://books.google.com/books?id=veDUJCjr5U4C&pg=PA4&dq=India+longest+constitution&as_brr=0&sig=ZpqDCkfUoglOQx0XQ8HBpRWkRAk#PPA4,M1. Läst 31 oktober 2007
Gamini Herath; Kishor Sharma (2007). Child Labour in South Asia. Burlington: Ashgate publishing company. sid. 100. ISBN 9780754670049. https://books.google.com/books?id=HoT6bMYl9GIC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false. Läst 9 november 2015

britannica.com

”Hindustan”. Encyclopædia Britannica, Inc. 2007. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501081558/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/266465/Hindustan. Läst 18 juni 2007.
”Indian languages | Definition & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Arkiverad från originalet den 7 november 2022. https://web.archive.org/web/20221107122717/https://www.britannica.com/topic/Indian-languages. Läst 7 november 2022.
”Hindi language | History, Varieties, Grammar, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Arkiverad från originalet den 4 november 2022. https://web.archive.org/web/20221104152812/https://www.britannica.com/topic/Hindi-language. Läst 7 november 2022.

careerpower.in

”National Language of India: with Official & Minority Language”. www.careerpower.in. Arkiverad från originalet den 22 december 2020. https://web.archive.org/web/20201222143725/https://www.careerpower.in/national-language-of-india.html. Läst 2 november 2020.

cia.gov

”India” (på engelska). The World Factbook. CIA. 25 februari 2016. Arkiverad från originalet den 11 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080611033144/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/in.html. Läst 7 mars 2016.
”CIA Factbook: India”. CIA Factbook. Arkiverad från originalet den 11 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080611033144/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/in.html. Läst 1 december 2008.
”India” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-01-16. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/india/. Läst 24 januari 2025.

constitution.org

”Election of President”. The Constitution Of India. Constitution Society. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110805120211/http://www.constitution.org/cons/india/p05054.html. Läst 2 september 2007. ”The President shall be elected by the members of an electoral college”
”Tenure of President's office”. The Constitution Of India. Constitution Society. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110805120155/http://www.constitution.org/cons/india/p05056.html. Läst 2 september 2007. ”The President shall hold office for a term of five years from the date on which he enters upon his office”
”Appointment of Prime Minister and Council of Ministers”. The Constitution Of India. Constitution Society. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110805120203/http://www.constitution.org/cons/india/p05075.html. Läst 2 september 2007. ”The Prime Minister shall be appointed by the President and the other Ministers shall be appointed by the President on the advice of the Prime Minister.”

dailymail.co.uk

”Arkiverade kopian”. The Daily Mail. 1 maj 2013. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161031024751/http://www.dailymail.co.uk/indiahome/indianews/article-2317341/Indias-literacy-rate-rises-73-cent-population-growth-dips.html. Läst 30 oktober 2016.

data-flair.training

Team, DataFlair (1 augusti 2020). ”Nobel Prize Winners in India - Indian Nobel Laureates” (på amerikansk engelska). DataFlair. Arkiverad från originalet den 2 september 2022. https://web.archive.org/web/20220902115936/https://data-flair.training/blogs/nobel-prize-winners-in-india/. Läst 2 september 2022.

dawn.com

”India home to world's largest number of hungry people: report”. dawn.com. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529132938/http://www.dawn.com/news/1184959/india-home-to-worlds-largest-number-of-hungry-people-report. Läst 6 december 2016.

dgcd.nic.in

”HOME GUARDS”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120307193325/http://dgcd.nic.in/home_guards.htm. Läst 19 mars 2013. 2013-03-19.

dn.se

Dagens Nyheter http://www.dn.se/nyheter/varlden/tusentals-tiggare-forvisas-till-lager Arkiverad 15 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.

doi.org

dx.doi.org

Dutt, Sagarika (21 mars 1998). ”Identities and the Indian state: An overview”. Third World Quarterly "19" (3): ss. 411–434. doi:10.1080/01436599814325. på sidan 421
Echeverri-Gent, John (2002), ”Politics in India's Decentred Polity”, i Ayres, Alyssa; Oldenburg, Philip, Quickening the Pace of Change, India Briefing, London: M.E. Sharpe, ISBN 076560812X på sidorna 19-20; Sinha, Aseema (2004), ”The Changing Political Economy of Federalism in India”, India Review 3 (1), doi:10.1080/14736480490443085, ISSN 1473-6489 på s. 25-33
Neuborne, Burt (21 mars 2003). ”The Supreme Court of India”. International Journal of Constitutional Law "1" (1): ss. 476–510. doi:10.1093/icon/1.3.476. på s. 478.

easternbookcorporation.com

”The Mughal World : Life in India's Last Golden Age”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119220948/http://www.easternbookcorporation.com/moreinfo.php?txt_searchstring=13880.

edwebproject.org

”The Mughal Legacy”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090228202358/http://edwebproject.org/india/mughals.html. Läst 1 december 2008.

google.se

books.google.se

Negi, Singh (2002). ”India's Wildlife”. Handbook of National Parks in India. Indus Publishing. sid. 26. ISBN 81-7387-128-0

hindu.com

”Narasimha Rao passes away”. The Hindu. Arkiverad från originalet den 30 december 2004. https://web.archive.org/web/20041230182813/http://www.hindu.com/2004/12/24/stories/2004122408870100.htm. Läst 2 november 2008.

imf.org

”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.

india.gov.in

”Gupta period has been described as the Golden Age of Indian history”. National Informatics Centre (NIC). Arkiverad från originalet den 23 december 2008. https://web.archive.org/web/20081223190523/http://india.gov.in/knowindia/ancient_history4.php. Läst 1 december 2008.
”Our Parliament A brief description of the Indian Parliament”. www.parliamentofindia.gov.in. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070819101756/http://www.india.gov.in/outerwin.htm?id=http%3A%2F%2Fparliamentofindia.gov.in%2F. Läst 16 juni 2007.

archive.india.gov.in

”History : Indian Freedom Struggle (1857-1947)”. National Informatics Centre (NIC). Arkiverad från originalet den 22 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130722223343/http://www.archive.india.gov.in/knowindia/culture_heritage.php?id=4. Läst 1 december 2008. ”And by 1856, the British conquest and its authority were firmly established.”

indiacode.nic.in

”Official name of the Union”. Courts Informatics Division, National Informatics Centre, Ministry of Comm. and Information Tech. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927204017/http://indiacode.nic.in/coiweb/fullact1.asp?tfnm=00%201. Läst 8 augusti 2007. ”Name and territory of the Union- India, that is Bharat, shall be a Union of States.”

indiatimes.com

articles.economictimes.indiatimes.com

”India's rank improves to 55th position on global hunger index”. India times. 13 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019030848/http://articles.economictimes.indiatimes.com/2014-10-13/news/54970880_1_nutrition-mission-india-ghi. Läst 6 december 2016.

lawmin.nic.in

”Constitution of India”. Ministry of Law & Justice. Arkiverad från originalet den 5 december 2003. https://web.archive.org/web/20031205192934/http://lawmin.nic.in/coi.htm. Läst 27 november 2003. .

livius.org

Jona Lendering. ”Maurya dynasty”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070704023842/http://www.livius.org/man-md/mauryas/mauryas.html. Läst 17 juni 2007.

loksabhatv.nic.in

”About Lok Sabha TV | Lok Sabha Television”. loksabhatv.nic.in. Arkiverad från originalet den 2 december 2020. https://web.archive.org/web/20201202065046/https://loksabhatv.nic.in/about-lok-sabha-tv. Läst 2 november 2020.

lse.ac.uk

Patrick Dunleavy, Rekha Diwakar, Christopher Dunleavy. ”The effective space of party competition” (PDF). London School of Economics and Political Science. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524152831/http://www2.lse.ac.uk/government/research/resgroups/PSPE/pdf/PSPE_WP5_07.pdf. Läst 1 oktober 2007.

mib.nic.in

”List of Permitted Private Satellite TV Channels as on 31-01-2016” (på engelska). Ministry of Information and Broadcasting. 21 mars 2016. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161019184853/http://mib.nic.in/writereaddata/documents/Master_List_of_Permitted_Private_Satellite_TV_Channels_as_on_31.01.2016.pdf. Läst 2 november 2020.

msn.com

encarta.msn.com

Oldenburg, Phillip. 2007. "India: History," Microsoft® Encarta® Online Encyclopedia 2007 Arkiverad 31 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.© 1997-2007 Microsoft Corporation.
Heitzman, James. (2007). "Gupta Dynasty, Arkiverad 29 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine." Microsoft® Encarta® Online Encyclopedia 2007

ne.se

”Ostindien”. NE. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211010140555/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ostindien. Läst 10 oktober 2021.
”Induskulturen”. NE. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211011033830/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/induskulturen. Läst 11 oktober 2021.
”Indoariska språk”. NE. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211011033830/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/indoariska-spr%C3%A5k. Läst 11 oktober 2021.
”Indien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/indien. Läst 1 januari 2025.

nti.org

”India Profile”. Nuclear Threat Initiative (NTI). 2003. Arkiverad från originalet den 10 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070710075521/http://www.nti.org/e_research/profiles/India/index.html. Läst 20 juni 2007.

nytimes.com

Gorman, James; Loke, Atul (7 maj 2019). ”Ancient Rock Art in the Plains of India” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/05/07/science/petroglyphs-rock-art-india.html. Läst 28 februari 2024.
”Arkiverade kopian”. nytimes.com. 31 maj 2016. Arkiverad från originalet den 2 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160602050644/http://www.nytimes.com/2016/06/01/world/asia/global-slavery-index.html?_r=0. Läst 1 juni 2016.

planningcommission.gov.in

Poverty estimates for 2004-05 Arkiverad 14 september 2008 hämtat från the Wayback Machine., Planning commission, Government of India, mars 2007. Hämtad 25 augusti 2007

planningcommission.nic.in

Montek Singh Ahluwalia (2002) (MS Word). Economic Reforms in India since 1991: Has Gradualism Worked?. Journal of Economic Perspectives. Arkiverad från originalet den 4 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100304170307/http://planningcommission.nic.in/aboutus/speech/spemsa/msa008.doc. Läst 1 december 2008.

prasarbharati.gov.in

”India's Public Service Broadcaster” (på engelska). Prasar Bharati. Arkiverad från originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101132814/http://www.prasarbharati.gov.in/. Läst 2 november 2020.

rni.nic.in

”Press in India: General Review” (på engelska) (PDF). Ministry of Information and Broadcasting. Arkiverad från originalet den 28 september 2020. https://web.archive.org/web/20200928082228/http://rni.nic.in/pdf_file/PIN2017-18/CHAPTER-01.pdf. Läst 2 november 2020.

rstv.nic.in

”About Us” (på amerikansk engelska). Rajya Sabha TV. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201029143406/https://rstv.nic.in/about-us. Läst 2 november 2020.

svd.se

”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190107072125/https://www.svd.se/indien-aterigen-snabbast-vaxande-ekonomin-djsf. Läst 10 februari 2019.

thehindu.com

Internet Desk. ”India is home to 194 million hungry people: UN”. The Hindu. Arkiverad från originalet den 2 december 2016. https://web.archive.org/web/20161202044027/http://www.thehindu.com/news/national/india-is-home-to-194-million-hungry-people-un/article7255937.ece. Läst 6 december 2016.

un.org

”World's Largest Democracy to Reach One Billion Persons on Independence Day”. United Nations Department of Economic and Social Affairs. United Nations: Population Division. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110827154937/http://www.un.org/esa/population/pubsarchive/india/ind1bil.htm. Läst 6 december 2007.

undp.org

hdr.undp.org

”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

unicef.in

”Special:Fighting Child Labour”. Unicef. 22 augusti 2013. Arkiverad från originalet den maj 25, 2017. https://web.archive.org/web/20170525115114/http://unicef.in/Story/165/Special-Fighting-Child-Labour. Läst 6 december 2016.

unicef.org

”India- The big picture”. Unicef. 26 februari 2003. Arkiverad från originalet den 7 september 2019. https://web.archive.org/web/20190907225835/https://www.unicef.org/infobycountry/india_background.html. Läst 6 december 2016.

usda.gov

ers.usda.gov

”India is the second fastest growing economy”. Economic Research Service (ERS). United States Department of Agriculture (USDA). Arkiverad från originalet den 20 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110520002800/http://www.ers.usda.gov/Briefing/India/. Läst 5 augusti 2007.

web.archive.org

”India” (på engelska). The World Factbook. CIA. 25 februari 2016. Arkiverad från originalet den 11 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080611033144/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/in.html. Läst 7 mars 2016.
”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
Oldenburg, Phillip. 2007. "India: History," Microsoft® Encarta® Online Encyclopedia 2007 Arkiverad 31 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.© 1997-2007 Microsoft Corporation.
”GDP Ranking” (PDF). The World Bank. 2020. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211011072518/https://datacatalog.worldbank.org/search/dataset/0038130. Läst 11 oktober 2021.
”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190107072125/https://www.svd.se/indien-aterigen-snabbast-vaxande-ekonomin-djsf. Läst 10 februari 2019.
Poverty estimates for 2004-05 Arkiverad 14 september 2008 hämtat från the Wayback Machine., Planning commission, Government of India, mars 2007. Hämtad 25 augusti 2007
”Bharat, Hindustan and India, What Is the Official Name?” (på engelska). Youth Ki Awaaz. 24 maj 2017. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024200041/https://www.youthkiawaaz.com/2017/05/india-bharat-and-hindustan-meanings-and-connotations/. Läst 2 november 2020.
”Official name of the Union”. Courts Informatics Division, National Informatics Centre, Ministry of Comm. and Information Tech. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927204017/http://indiacode.nic.in/coiweb/fullact1.asp?tfnm=00%201. Läst 8 augusti 2007. ”Name and territory of the Union- India, that is Bharat, shall be a Union of States.”
”Ostindien”. NE. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211010140555/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ostindien. Läst 10 oktober 2021.
”Hindustan”. Encyclopædia Britannica, Inc. 2007. Arkiverad från originalet den 1 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150501081558/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/266465/Hindustan. Läst 18 juni 2007.
”Induskulturen”. NE. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211011033830/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/induskulturen. Läst 11 oktober 2021.
”Indoariska språk”. NE. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211011033830/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/indoariska-spr%C3%A5k. Läst 11 oktober 2021.
Jona Lendering. ”Maurya dynasty”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070704023842/http://www.livius.org/man-md/mauryas/mauryas.html. Läst 17 juni 2007.
”Gupta period has been described as the Golden Age of Indian history”. National Informatics Centre (NIC). Arkiverad från originalet den 23 december 2008. https://web.archive.org/web/20081223190523/http://india.gov.in/knowindia/ancient_history4.php. Läst 1 december 2008.
Heitzman, James. (2007). "Gupta Dynasty, Arkiverad 29 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine." Microsoft® Encarta® Online Encyclopedia 2007
”The Mughal Legacy”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090228202358/http://edwebproject.org/india/mughals.html. Läst 1 december 2008.
”The Mughal World : Life in India's Last Golden Age”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119220948/http://www.easternbookcorporation.com/moreinfo.php?txt_searchstring=13880.
”History : Indian Freedom Struggle (1857-1947)”. National Informatics Centre (NIC). Arkiverad från originalet den 22 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130722223343/http://www.archive.india.gov.in/knowindia/culture_heritage.php?id=4. Läst 1 december 2008. ”And by 1856, the British conquest and its authority were firmly established.”
”Constitution of India”. Ministry of Law & Justice. Arkiverad från originalet den 5 december 2003. https://web.archive.org/web/20031205192934/http://lawmin.nic.in/coi.htm. Läst 27 november 2003. .
”CIA Factbook: India”. CIA Factbook. Arkiverad från originalet den 11 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080611033144/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/in.html. Läst 1 december 2008.
”India Profile”. Nuclear Threat Initiative (NTI). 2003. Arkiverad från originalet den 10 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070710075521/http://www.nti.org/e_research/profiles/India/index.html. Läst 20 juni 2007.
Montek Singh Ahluwalia (2002) (MS Word). Economic Reforms in India since 1991: Has Gradualism Worked?. Journal of Economic Perspectives. Arkiverad från originalet den 4 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100304170307/http://planningcommission.nic.in/aboutus/speech/spemsa/msa008.doc. Läst 1 december 2008.
”India is the second fastest growing economy”. Economic Research Service (ERS). United States Department of Agriculture (USDA). Arkiverad från originalet den 20 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110520002800/http://www.ers.usda.gov/Briefing/India/. Läst 5 augusti 2007.
Pylee, Moolamattom Varkey (2004). ”The Longest Constitutional Document”. Constitutional Government in India (2nd edition). S. Chand. sid. 4. ISBN 8121922038. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107231632/http://books.google.com/books?id=veDUJCjr5U4C&pg=PA4&dq=India+longest+constitution&as_brr=0&sig=ZpqDCkfUoglOQx0XQ8HBpRWkRAk#PPA4,M1. Läst 31 oktober 2007
”Election of President”. The Constitution Of India. Constitution Society. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110805120211/http://www.constitution.org/cons/india/p05054.html. Läst 2 september 2007. ”The President shall be elected by the members of an electoral college”
”Tenure of President's office”. The Constitution Of India. Constitution Society. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110805120155/http://www.constitution.org/cons/india/p05056.html. Läst 2 september 2007. ”The President shall hold office for a term of five years from the date on which he enters upon his office”
”Appointment of Prime Minister and Council of Ministers”. The Constitution Of India. Constitution Society. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110805120203/http://www.constitution.org/cons/india/p05075.html. Läst 2 september 2007. ”The Prime Minister shall be appointed by the President and the other Ministers shall be appointed by the President on the advice of the Prime Minister.”
”Our Parliament A brief description of the Indian Parliament”. www.parliamentofindia.gov.in. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070819101756/http://www.india.gov.in/outerwin.htm?id=http%3A%2F%2Fparliamentofindia.gov.in%2F. Läst 16 juni 2007.
”Country profile: India”. BBC. 9 januari 2007. Arkiverad från originalet den 2 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120202182750/http://www.bbc.co.uk/news/world-south-asia-12557384. Läst 21 mars 2007.
”World's Largest Democracy to Reach One Billion Persons on Independence Day”. United Nations Department of Economic and Social Affairs. United Nations: Population Division. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110827154937/http://www.un.org/esa/population/pubsarchive/india/ind1bil.htm. Läst 6 december 2007.
”Narasimha Rao passes away”. The Hindu. Arkiverad från originalet den 30 december 2004. https://web.archive.org/web/20041230182813/http://www.hindu.com/2004/12/24/stories/2004122408870100.htm. Läst 2 november 2008.
Patrick Dunleavy, Rekha Diwakar, Christopher Dunleavy. ”The effective space of party competition” (PDF). London School of Economics and Political Science. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524152831/http://www2.lse.ac.uk/government/research/resgroups/PSPE/pdf/PSPE_WP5_07.pdf. Läst 1 oktober 2007.
”Historisk jordskredsseger för Narendra Modi i Indien - hindunationalister leder landet i ny riktning som förskräcker många” (på svenska). svenska.yle.fi. Arkiverad från originalet den 1 september 2021. https://web.archive.org/web/20210901115937/https://svenska.yle.fi/artikel/2019/05/23/historisk-jordskredsseger-for-narendra-modi-i-indien-hindunationalister-leder. Läst 1 september 2021.
”HOME GUARDS”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120307193325/http://dgcd.nic.in/home_guards.htm. Läst 19 mars 2013. 2013-03-19.
”Arkiverade kopian”. The Daily Mail. 1 maj 2013. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161031024751/http://www.dailymail.co.uk/indiahome/indianews/article-2317341/Indias-literacy-rate-rises-73-cent-population-growth-dips.html. Läst 30 oktober 2016.
Team, DataFlair (1 augusti 2020). ”Nobel Prize Winners in India - Indian Nobel Laureates” (på amerikansk engelska). DataFlair. Arkiverad från originalet den 2 september 2022. https://web.archive.org/web/20220902115936/https://data-flair.training/blogs/nobel-prize-winners-in-india/. Läst 2 september 2022.
”Indian languages | Definition & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Arkiverad från originalet den 7 november 2022. https://web.archive.org/web/20221107122717/https://www.britannica.com/topic/Indian-languages. Läst 7 november 2022.
”Hindi language | History, Varieties, Grammar, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Arkiverad från originalet den 4 november 2022. https://web.archive.org/web/20221104152812/https://www.britannica.com/topic/Hindi-language. Läst 7 november 2022.
”National Language of India: with Official & Minority Language”. www.careerpower.in. Arkiverad från originalet den 22 december 2020. https://web.archive.org/web/20201222143725/https://www.careerpower.in/national-language-of-india.html. Läst 2 november 2020.
Dagens Nyheter http://www.dn.se/nyheter/varlden/tusentals-tiggare-forvisas-till-lager Arkiverad 15 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
”Arkiverade kopian”. nytimes.com. 31 maj 2016. Arkiverad från originalet den 2 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160602050644/http://www.nytimes.com/2016/06/01/world/asia/global-slavery-index.html?_r=0. Läst 1 juni 2016.
”Special:Fighting Child Labour”. Unicef. 22 augusti 2013. Arkiverad från originalet den maj 25, 2017. https://web.archive.org/web/20170525115114/http://unicef.in/Story/165/Special-Fighting-Child-Labour. Läst 6 december 2016.
”India- The big picture”. Unicef. 26 februari 2003. Arkiverad från originalet den 7 september 2019. https://web.archive.org/web/20190907225835/https://www.unicef.org/infobycountry/india_background.html. Läst 6 december 2016.
”India's rank improves to 55th position on global hunger index”. India times. 13 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019030848/http://articles.economictimes.indiatimes.com/2014-10-13/news/54970880_1_nutrition-mission-india-ghi. Läst 6 december 2016.
Internet Desk. ”India is home to 194 million hungry people: UN”. The Hindu. Arkiverad från originalet den 2 december 2016. https://web.archive.org/web/20161202044027/http://www.thehindu.com/news/national/india-is-home-to-194-million-hungry-people-un/article7255937.ece. Läst 6 december 2016.
”India home to world's largest number of hungry people: report”. dawn.com. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529132938/http://www.dawn.com/news/1184959/india-home-to-worlds-largest-number-of-hungry-people-report. Läst 6 december 2016.
”Press in India: General Review” (på engelska) (PDF). Ministry of Information and Broadcasting. Arkiverad från originalet den 28 september 2020. https://web.archive.org/web/20200928082228/http://rni.nic.in/pdf_file/PIN2017-18/CHAPTER-01.pdf. Läst 2 november 2020.
”Highest Circulated amongst ABC Member Publications (across languages)” (på engelska) (PDF). Audit Bureau of Circulation. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201021235409/http://www.auditbureau.org/files/JJ2018%20Highest%20Circulated%20amongst%20ABC%20Member%20Publications%20(across%20languages).pdf. Läst 2 november 2020.
”List of Permitted Private Satellite TV Channels as on 31-01-2016” (på engelska). Ministry of Information and Broadcasting. 21 mars 2016. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161019184853/http://mib.nic.in/writereaddata/documents/Master_List_of_Permitted_Private_Satellite_TV_Channels_as_on_31.01.2016.pdf. Läst 2 november 2020.
”India's Public Service Broadcaster” (på engelska). Prasar Bharati. Arkiverad från originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101132814/http://www.prasarbharati.gov.in/. Läst 2 november 2020.
”Lok Sabha TV - YouTube”. www.youtube.com. Arkiverad från originalet den 23 november 2020. https://web.archive.org/web/20201123170508/https://www.youtube.com/channel/UCrXvTLS-1ye7MmZhsi_cpOQ. Läst 2 november 2020.
”Rajya Sabha TV - YouTube”. www.youtube.com. Arkiverad från originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101133605/https://www.youtube.com/user/rajyasabhatv. Läst 2 november 2020.
”About Lok Sabha TV | Lok Sabha Television”. loksabhatv.nic.in. Arkiverad från originalet den 2 december 2020. https://web.archive.org/web/20201202065046/https://loksabhatv.nic.in/about-lok-sabha-tv. Läst 2 november 2020.
”About Us” (på amerikansk engelska). Rajya Sabha TV. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201029143406/https://rstv.nic.in/about-us. Läst 2 november 2020.
”Robin tops poll to find UK's 'national bird'” (på brittisk engelska). BBC News. 11 juni 2015. Arkiverad från originalet den 7 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200607190408/https://www.bbc.com/news/uk-33090043. Läst 2 november 2020.

worldbank.org

datacatalog.worldbank.org

”GDP Ranking” (PDF). The World Bank. 2020. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211011072518/https://datacatalog.worldbank.org/search/dataset/0038130. Läst 11 oktober 2021.

worldcat.org

Gorman, James; Loke, Atul (7 maj 2019). ”Ancient Rock Art in the Plains of India” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/05/07/science/petroglyphs-rock-art-india.html. Läst 28 februari 2024.
Echeverri-Gent, John (2002), ”Politics in India's Decentred Polity”, i Ayres, Alyssa; Oldenburg, Philip, Quickening the Pace of Change, India Briefing, London: M.E. Sharpe, ISBN 076560812X på sidorna 19-20; Sinha, Aseema (2004), ”The Changing Political Economy of Federalism in India”, India Review 3 (1), doi:10.1080/14736480490443085, ISSN 1473-6489 på s. 25-33

yle.fi

svenska.yle.fi

”Historisk jordskredsseger för Narendra Modi i Indien - hindunationalister leder landet i ny riktning som förskräcker många” (på svenska). svenska.yle.fi. Arkiverad från originalet den 1 september 2021. https://web.archive.org/web/20210901115937/https://svenska.yle.fi/artikel/2019/05/23/historisk-jordskredsseger-for-narendra-modi-i-indien-hindunationalister-leder. Läst 1 september 2021.

youthkiawaaz.com

”Bharat, Hindustan and India, What Is the Official Name?” (på engelska). Youth Ki Awaaz. 24 maj 2017. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024200041/https://www.youthkiawaaz.com/2017/05/india-bharat-and-hindustan-meanings-and-connotations/. Läst 2 november 2020.

youtube.com

”Lok Sabha TV - YouTube”. www.youtube.com. Arkiverad från originalet den 23 november 2020. https://web.archive.org/web/20201123170508/https://www.youtube.com/channel/UCrXvTLS-1ye7MmZhsi_cpOQ. Läst 2 november 2020.
”Rajya Sabha TV - YouTube”. www.youtube.com. Arkiverad från originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101133605/https://www.youtube.com/user/rajyasabhatv. Läst 2 november 2020.