Konsumtionsbaserade utsläpp (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Konsumtionsbaserade utsläpp" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

2naturvardsverket.se

low place

135^th place

872^nd place

13^th place

low place

low place

low place

298^th place

1ekonomifakta.se

low place

311^th place

231^st place

364^th place

1naturskyddsforeningen.se

low place

721^st place

1dn.se

679^th place

5^th place

863^rd place

7^th place

1,058^th place

10^th place

5^th place

9^th place

dn.se

”Uppgörelse om världsledande klimatmål klart”. DN.SE. 15 mars 2022. https://www.dn.se/vetenskap/uppgorelse-om-varldsledande-klimatmal-klart/. Läst 15 februari 2023.

ekonomifakta.se

”Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/konsumtionsbaserade-utslapp-av-vaxthusgaser/. Läst 15 februari 2023.

kth.se

”PRINCE – Policy relevant indicators for national consumption and the environment”. KTH. https://www.kth.se/seed/tidigare-avdelningar/fms/forskning/ongoing-projects/prince-policy-relevant-indicators-for-national-consumption-and-the-environment-1.647462. Läst 15 februari 2023.

naturskyddsforeningen.se

”Spelar Sveriges utsläpp någon roll?”. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/spelar-sveriges-utslapp-nagon-roll/. Läst 15 februari 2023.

naturvardsverket.se

”Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-per-person. Läst 15 februari 2023.
”Klimatet och konsumtionen”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-konsumtionen/. Läst 15 februari 2023.

scb.se

”Konsumtionen ger mindre utsläpp nu än tidigare”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2022/konsumtionen-ger-mindre-utslapp-nu-an-tidigare/. Läst 15 februari 2023.
”KVALITETSDEKLARATION Miljöräkenskaper – Miljöpåverkan från konsumtion”. SCB. 19 november 2022. https://www.scb.se/contentassets/f0d9c7eda5be4b8a96c5827e4bebf513/mi1301_kd_2018.pdf. Läst 15 februari 2023.

sei.org

”PRINCE” (på brittisk engelska). SEI. https://www.sei.org/projects-and-tools/projects/prince/. Läst 15 februari 2023.
”Ny forskning synliggör den globala miljöpåverkan från svensk konsumtion” (på brittisk engelska). SEI. https://www.sei.org/about-sei/press-room/ny-forskning-synliggor-den-globala-miljopaverkan-fran-svensk-konsumtion/. Läst 15 februari 2023.

svd.se

””Risk att länder börjar skylla på varandra” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 10 juli 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/G3p56q/skapa-inte-osakerhet-kring-satt-att-mata-utslapp-skriver-debattorer. Läst 15 februari 2023.

svt.se

Karlsson, Jesper (7 april 2022). ”Miljömålsberedningen föreslår att Sverige sätter mål för konsumtionsbaserade utsläpp”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-ska-sverige-minska-utslappen-fran-konsumtionen. Läst 15 februari 2023.

worldbank.org

data.worldbank.org

”CO2 emissions (metric tons per capita) - Sweden | Data”. data.worldbank.org. https://data.worldbank.org/indicator/EN.ATM.CO2E.PC?locations=SE. Läst 15 februari 2023.

worldcat.org

””Risk att länder börjar skylla på varandra” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 10 juli 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/G3p56q/skapa-inte-osakerhet-kring-satt-att-mata-utslapp-skriver-debattorer. Läst 15 februari 2023.