Philosophia botanica, annotationibus, explanationibus, supplementis aucta cura et opera Casimiri Gomez Ortega. Accedunt J. Andr. Murray Nomina trivialia. Willdenows upplaga med tillägg och rättelser (se Ortegas förord, iii-iv).
Lindman, sid. 56: "Linné har därnäst i Philosophia botanica 77 sid. 27, offentliggjort nya »Fragmenta» af sin »Methodus naturalist. Hans »Ordines» äro här 67."
Lindman, sid. 56: "En fullständig och sann naturkunskap var därför i Linnés ögon en af människans högsta bestämmelser. Vägen därtill var enligt hans tanke »Methodus naturalis», botanikens begynnelse och ände: »primum et ultimum hoc in Botanicis desideratum est» (Phil. bot. 77, sid. 27)."
Lindman, sid. 64–65: "Sålunda innefattar »roten» (radix) både pålrot och jordstam (inberäknadt trådrötterna), en åskådning, som lefde kvar långt in på 1800-talet; dessa båda sammanfattar Linné under namnet »caudex descendens» (nedstigande axel, d. v. s. jordskott), i motsats till »stammen» (truncus, »caudex adscendens», den uppstigande axeln)"
talkorigins.org
Linne konstaterar detta två gånger i den sjuttiosjunde aforismen, första gången som det ofta citerade Natura non facit saltus. Det Linné avsåg med uttalandet var att han inte kunde hitta några klara gränser för sin indelning. Uttrycket har senare använts som argument för Darwins evolutionsteori och används av Darwin själv i On the Origin of Specieskapitel 6: "The truth of this remark is indeed shown by that old canon in natural history of 'Natura non facit saltum.' ".
uu.se
linnaeus.uu.se
Linné använder crescere ("bli till", "komma fram", "bli synlig", "öka", "växa"...). Linne som geolog på Linné online säger "Linné ansåg att stenarna växte men inte ur ett ägg eller ett frö, som allting levande, utan genom att alla jordpartiklar klumpar ihop sig och hårdnar till sten.". Här har använts "tillväxt", med dessa reservationer.
wikipedia.org
en.wikipedia.org
Motsvarar "bladskaftet" hos ormbunkar och palmer, d.v.s. partiet från fästet till fronden ("bladskivan") - "skaft" på denna bild, "bladplate" på bilden motsvarar "frond". Även foten hos svampar betraktade Linné som stipes (se Barton s. 28).
