Supernova (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Supernova" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

4web.archive.org

1^st place

1^st place

2^nd place

14^th place

69^th place

415^th place

3,034^th place

2,679^th place

936^th place

1,032^nd place

2newscientist.com

774^th place

548^th place

18^th place

162^nd place

low place

4,837^th place

low place

2,898^th place

1uu.nl

2,467^th place

4,063^rd place

low place

low place

1spacedaily.com

8,300^th place

3,935^th place

1hubblesite.org

6,632^nd place

3,156^th place

3,087^th place

4,410^th place

1webcitation.org

24^th place

30^th place

aavso.org

Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 13 februari 2020.

arxiv.org

Cappellaro, E.; Turatto, M. (2001). ”Supernova Types and Rates” (på engelska). Influence of Binaries on Stellar Population Studies (Kluwer Academic Publisher, Dordrecht) 264: sid. 199. doi:10.1007/978-94-015-9723-4_16. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0012455.
Turatto, M. (2003). ”Classification of Supernovae” (på engelska). Supernovae and Gamma-Ray Bursters. Lecture Notes in Physics. "598". sid. 21–36. doi:10.1007/3-540-45863-8_3. ISBN 978-3-540-44053-6. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0301107

doi.org

dx.doi.org

Cappellaro, E.; Turatto, M. (2001). ”Supernova Types and Rates” (på engelska). Influence of Binaries on Stellar Population Studies (Kluwer Academic Publisher, Dordrecht) 264: sid. 199. doi:10.1007/978-94-015-9723-4_16. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0012455.
Turatto, M. (2003). ”Classification of Supernovae” (på engelska). Supernovae and Gamma-Ray Bursters. Lecture Notes in Physics. "598". sid. 21–36. doi:10.1007/3-540-45863-8_3. ISBN 978-3-540-44053-6. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0301107
Kirshner, R. P. (1980). ”Type I supernovae: An observer's view” (på engelska). AIP Conference Proceedings 63: sid. 33–37. doi:10.1063/1.32212.

eso.org

van Boekel, R.; Schöller, M.; Herbst, T. (18 november 2003). ”Biggest Star in Our Galaxy Sits within a Rugby-Ball Shaped Cocoon”. European Organisation for Astronomical Research in the Southern Hemisphere (ESO). Arkiverad från originalet den 3 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070103235026/http://www.eso.org/outreach/press-rel/pr-2003/pr-31-03.html. Läst 8 januari 2007.
S. Y. Tzekova et al (2004). ”IK Pegasi (HR 8210)”. ESO. Arkiverad från originalet den 26 maj 2012. https://www.webcitation.org/67wi0wRQg?url=https://www.eso.org/public/outreach/eduoff/cas/cas2004/casreports-2004/rep-310/. Läst 12 januari 2007.

harvard.edu

chandra.harvard.edu

”Supernova Remnants and Neutron Stars”. Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics. 2 augusti 2005. http://chandra.harvard.edu/resources/faq/sources/snr/snr-5.html. Läst 8 juni 2006.

adsabs.harvard.edu

W. Landsman, T. Simon, P. Bergeron (11 juli 1999). ”The hot white-dwarf companions of HR 1608, HR 8210, and HD 15638”. Astronomical Society of the Pacific "105" (690): ss. 841–847. http://adsabs.harvard.edu/abs/1993PASP..105..841L. Läst 1 februari 2007.

hubblesite.org

D. Weaver, R. Humphreys (8 januari 2007). ”Astronomers Map a Hypergiant Star's Massive Outbursts”. HubbleSite NewsCenter. http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/2007/03/full/. Läst 16 januari 2007.

iac.es

ing.iac.es

Staff (31 januari 2003). ”The William Herschel telescope finds the best candidate for a supernova explosion”. Particle Physics and Astronomy Research Council. http://www.ing.iac.es/PR/press/ing12003.html.

msu.su

sai.msu.su

”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 13 februari 2020.

newscientist.com

space.newscientist.com

"Enigmatic supernova smashes brightness record" Arkiverad 27 april 2008 hämtat från the Wayback Machine., New Scientist, 12 oktober 2007

newscientist.com

Samuel, Eugenie (23 maj 2002). ”Supernova poised to go off near Earth”. New Scientist. http://www.newscientist.com/article.ns?id=dn2311. Läst 12 januari 2007.

space.com

Milan, Wil (7 mars 2000). ”Possible Hypernova Could Affect Earth”. space.com. http://www.space.com/scienceastronomy/astronomy/milan_eta_carinae_000307.html.
Than, Ker (19 juli 2006). ”Mystery of Explosive Star Solved”. space.com. http://www.space.com/scienceastronomy/060719_ophiuchi_nova.html. Läst 8 januari 2007.

spacedaily.com

Staff (25 juli 2006). ”Astronomers See Future Supernova Developing”. SpaceDaily. http://www.spacedaily.com/reports/Astronomers_See_Future_Supernova_Developing_999.html.

uiuc.edu

astro.uiuc.edu

Kaler, Jim. ”Regor”. University of Illinois. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205102141/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/regor.html. Läst 8 januari 2007.

uu.nl

astro.uu.nl

van der Sluys, Marc; Lamers, H. J. G. L. M. (2003). ”The dynamics of the Wolf-Rayet ring nebula M1-67”. Astronomical Institute, Utrecht. Arkiverad från originalet den 10 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050110052523/http://www.astro.uu.nl/~sluys/m1-67/. Läst 7 juni 2007.

web.archive.org

"Enigmatic supernova smashes brightness record" Arkiverad 27 april 2008 hämtat från the Wayback Machine., New Scientist, 12 oktober 2007
van der Sluys, Marc; Lamers, H. J. G. L. M. (2003). ”The dynamics of the Wolf-Rayet ring nebula M1-67”. Astronomical Institute, Utrecht. Arkiverad från originalet den 10 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050110052523/http://www.astro.uu.nl/~sluys/m1-67/. Läst 7 juni 2007.
van Boekel, R.; Schöller, M.; Herbst, T. (18 november 2003). ”Biggest Star in Our Galaxy Sits within a Rugby-Ball Shaped Cocoon”. European Organisation for Astronomical Research in the Southern Hemisphere (ESO). Arkiverad från originalet den 3 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070103235026/http://www.eso.org/outreach/press-rel/pr-2003/pr-31-03.html. Läst 8 januari 2007.
Kaler, Jim. ”Regor”. University of Illinois. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205102141/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/regor.html. Läst 8 januari 2007.

webcitation.org

S. Y. Tzekova et al (2004). ”IK Pegasi (HR 8210)”. ESO. Arkiverad från originalet den 26 maj 2012. https://www.webcitation.org/67wi0wRQg?url=https://www.eso.org/public/outreach/eduoff/cas/cas2004/casreports-2004/rep-310/. Läst 12 januari 2007.