Stig Eliasson, ”Kedjeförskjutningen av långa bakre vokaler och svenskans ’tionde’ vokal”, i Maj Reinhammar (redaktör) Studier i svensk språkhistoria 11. Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23–24 april 2010. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Sidorna 130–131 och 133 [1]
Stig Eliasson, ”Kedjeförskjutningen av långa bakre vokaler och svenskans ’tionde’ vokal”, i Maj Reinhammar (redaktör) Studier i svensk språkhistoria 11. Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23–24 april 2010. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Sidorna 127 och 130 [6]
Stig Eliasson, ”Kedjeförskjutningen av långa bakre vokaler och svenskans ’tionde’ vokal”, i Maj Reinhammar (redaktör) Studier i svensk språkhistoria 11. Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23–24 april 2010. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.Sidorna 130–131.
Stig Eliasson, ”Kedjeförskjutningen av långa bakre vokaler och svenskans ’tionde’ vokal”, i Maj Reinhammar (redaktör) Studier i svensk språkhistoria 11. Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23–24 april 2010. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Johan Schalin, ”Kvaför säär man [flɷ̆ta] för flotte å [brɷ̆tas] för brottas [ɷ̆pa] östnyylenskå? Uppkomsten av kort [ɷ] i centrala östnyländska mål]” [8], i Maria Bylin, Cecilia Falk och Tomas Riad (redaktörer) Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring. Acta Universitatis Stockholmiensis, ny serie nummer 60. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet 2014. Sidorna 211 och 213.
Stig Eliasson, ”Kedjeförskjutningen av långa bakre vokaler och svenskans ’tionde’ vokal”, i Maj Reinhammar (redaktör) Studier i svensk språkhistoria 11. Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23–24 april 2010. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Sidan 133.
Ericus Aurivillius, Exercitatio academica, continens cogitationes, de lingvæ Svionicæ, qualis hodie maxime in usu est, recta scriptura & pronunciatione. Uppsala 1693. Citerad i Axel Åkerblom, ”Till öfvergången fsv. ŏ > y. nsv. å.”, sidorna 246–255 i Arkiv för nordisk filologi, femtonde bandet, ny följd: elfte bandet. Lund 1899. Sidorna 247–248. Tillgänglig på [3]
Bertil Björseth, Svenskt riksspråk i regionala skiftningar 2. Göteborgsspråket. Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 19. Stockholm 1958. Sidorna 11–12. [9]
Bertil Björseth, Svenskt riksspråk i regionala skiftningar 2. Göteborgsspråket. Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 19. Stockholm 1958. Sidan 4. [18]
google.com.au
books.google.com.au
Sven Hof, Dialectus Vestrogothica. Stockholm 1772. Sidan 31. Tillgänglig på Google Books [7]
Nils Tiällmann Grammatica scuecana Stockholm 1696. Sidorna 57 och 62. Tillgänglig på Google Books [10]
Jesper Swedberg, Schibboleth. Swenska Språkets Rycht och Richtighet. Skara 1716. Sidorna 32–33. Tillgänglig på Google books [11].
Johan Ihre, Utkast till föreläsningar öfwer swenska språket. Uppsala 1745. Sidan 17. Tillgänglig på Litteraturbanken, [12] och på Google Books [13].
Jesper Swedberg, Schibboleth. Swenska Språkets Rycht och Richtighet. Skara 1716. Sidan 33. Tillgänglig på Google books [22].
gp.se
Lars‑Gunnar Andersson, ”Fullknôkat?” Göteborgs-Posten 25 november 2023.
gu.se
gupea.ub.gu.se
Sven Hof, Swänska Språkets Rätta Skrifsätt. Stockholm 1753. Sidan 77. Tillgänglig från Göteborgs universitetsbibliotek [14].
Herman Geijer, ‟Tilljämningens och apokopens utbredningsvägar” i Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1922 häfte 1. Sidorna 84–90. Tillgänglig på Institutet för språk och folkminnen [2].
Magni Granström, ”Jo, på den tiden” i Svenska landsmål och svenskt folkliv, häfte 129. Stockholm 1915
Gottfrid Kallstenius, "Översikt av Värmlands svenska dialekter" i Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1927 häfte 1. Sidan 110. Tillgänglig på Institutet för språk och folkminnen [15].
Erik Noreen, "Ärtemarksmålets ljudlära" i Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1917 häfte 3. Sidorna 86–91. Tillgänglig på Institutet för språk och folkminnen [16].
Gottfrid Kallstenius, "Översikt av Värmlands svenska dialekter" i Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1927 häfte 1. Sidan 100–101. Tillgänglig på Institutet för språk och folkminnen [17].
Folke Tydén, "Vokalerna U ock O i gammal kort stavelse i upp- och mellansvenska mål" i Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1925 häfte 3. Sidan 19. Tillgänglig på Institutet för språk och folkminnen [19].
Marcus Borgström, "Askersmålets ljudlära" i Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1914 häfte 4. Sidan 51. Tillgänglig på Institutet för språk och folkminnen [20].
Svenska Akademiens ordbok, artikeln ”boll”, 1918. [21]
sprakochfolkminnen.se
Fredrik Lindström, ”Så blev det gôrgôtt på Västkusten”, Språktidningen oktober 2015 [4]. Fredrik Lindström stödjer sig på Institutet för språk och folkminnen – Månadens dialektord: Tjôta[5]Arkiverad 8 november 2017 hämtat från the Wayback Machine.
spraktidningen.se
Fredrik Lindström, ”Så blev det gôrgôtt på Västkusten”, Språktidningen oktober 2015 [4]. Fredrik Lindström stödjer sig på Institutet för språk och folkminnen – Månadens dialektord: Tjôta[5]Arkiverad 8 november 2017 hämtat från the Wayback Machine.
web.archive.org
Fredrik Lindström, ”Så blev det gôrgôtt på Västkusten”, Språktidningen oktober 2015 [4]. Fredrik Lindström stödjer sig på Institutet för språk och folkminnen – Månadens dialektord: Tjôta[5]Arkiverad 8 november 2017 hämtat från the Wayback Machine.
