Sverige (Swedish Wikipedia)
Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Sverige" in Swedish language version.
refsWebsite
Global rank
Swedish rank
1st place
1st place
4,255th place
36th place
low place
311th place
7,433rd place
755th place
3,021st place
62nd place
2,653rd place
22nd place
3,092nd place
27th place
87th place
12th place
5th place
9th place
low place
2,237th place
low place
1,969th place
3,209th place
892nd place
7,166th place
88th place
231st place
364th place
3,588th place
77th place
3,667th place
629th place
low place
9,039th place
6,201st place
3,551st place
644th place
6th place
low place
2,085th place
low place
1,012th place
254th place
347th place
low place
313th place
low place
7,245th place
low place
6,970th place
low place
248th place
low place
6,883rd place
low place
4,549th place
low place
278th place
low place
6,080th place
low place
1,797th place
406th place
1,382nd place
low place
9,124th place
low place
2,511th place
low place
8,867th place
low place
2,110th place
low place
9,125th place
low place
189th place
low place
339th place
234th place
206th place
344th place
260th place
low place
287th place
low place
977th place
low place
6,093rd place
low place
7,012th place
low place
8,330th place
low place
2,926th place
532nd place
4th place
2,881st place
1,317th place
low place
3,271st place
low place
6,569th place
2,046th place
1,182nd place
634th place
2,277th place
2,099th place
4,663rd place
2,619th place
1,783rd place
low place
9,122nd place
low place
6,062nd place
low place
9,123rd place
18th place
162nd place
aftonbladet.se
- ”Avicii mest spelade svenska artisten någonsin på Spotify”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/zLP1A5. Läst 30 april 2019.
arbetsvarlden.se
- Markusson, Simon (2 september 2020). ”Studie: Invandring minskar inte den sociala tilliten”. Arbetsvärlden. https://www.arbetsvarlden.se/invandring-andrar-inte-det-faktum-att-svenskar-litar-pa-varandra/. Läst 28 december 2022.
archive.is
- ”Nato och Partnerskap för fred”. regeringen.se. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://archive.is/20140723083421/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012.
- ”Kommande val”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418163901/http://www.val.se/kommande_val/.
cia.gov
- ”Europe: Sweden” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 29 november 2015. https://web.archive.org/web/20151129213453/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html. Läst 9 januari 2009.
- ”Military expenditures - The World Factbook”. www.cia.gov. https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/military-expenditures/country-comparison. Läst 17 januari 2023.
climat80.se
commonwealthfund.org
- ”Mirror, Mirror 2021: Reflecting Poorly” (på engelska). www.commonwealthfund.org. 4 augusti 2021. https://www.commonwealthfund.org/publications/fund-reports/2021/aug/mirror-mirror-2021-reflecting-poorly. Läst 17 januari 2023.
digjazz.se
- ”DIG-Music”. www.digjazz.se. https://www.digjazz.se/Artiklar.Svensk%20Jazzhistoria.html. Läst 27 januari 2021.
dinstudio.se
rothstein.dinstudio.se
- Rothstein, Bo (22 april 2018). ”Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult” (pdf). Sveriges riksdag. sid. 15. http://www.rothstein.dinstudio.se/files/Demokratins_grundbult.pdf. Läst 14 november 2020.
diva-portal.org
- Håkansson, Joel (2012). ”För Sverige i tiden? En studie om den svenska monarkins relation till samhället och sekulariseringsprocessen mellan 1858 och 2012” (
PDF). Linnéuniversitetet. sid. 57. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:615932/FULLTEXT01.pdf. Läst 9 februari 2020.
dn.se
- ””I Sverige är vi genomruttna på att utkräva ansvar””. DN.SE. 27 juli 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/i-sverige-ar-vi-genomruttna-pa-att-utkrava-ansvar/. Läst 18 december 2020.
- ”Varumärket Sverige ökar i värde - DN.SE”. Varumärket Sverige ökar i värde - DN.SE. 31 maj 2007. http://www.dn.se/ekonomi/varumarket-sverige-okar-i-varde. Läst 1 november 2017.
economist.com
- ”A new low for global democracy”. The Economist. 9 februari 2022. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/graphic-detail/2022/02/09/a-new-low-for-global-democracy. Läst 17 januari 2023.
ekonomifakta.se
- ”Sysselsatta i den offentliga sektorn”. Ekonomifakta. 24 november 2022. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Sysselsatta-i-den-offentliga-sektorn/. Läst 30 december 2022.
- ”Arbetslöshet - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/.
- ”Ungdomsarbetslöshet - Ekonomifakta”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/. Läst 1 november 2017.
- ”Ungdomsarbetslöshet - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/.
- ”Lönespridning - internationellt - Ekonomifakta”. Ekonomifakta.se. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneskillnader-i-olika-lander/.
ekonomistas.se
- Waldenström, Daniel (13 november 2021). ”Nya rön om förmögenheternas historiska utveckling”. Ekonomistas. https://ekonomistas.se/2021/11/13/nya-ron-om-formogenheternas-historiska-utveckling/. Läst 3 januari 2023.
energiforetagen.se
eu-upplysningen.se
- ”EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar”. EU-upplysningen. 17 oktober 2011. Arkiverad från originalet den 18 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120518115627/http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/. Läst 24 juli 2012.
- ”Europeiska kommissionen”. EU-upplysningen. 10 juli 2009. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111019214820/http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/EU-kommissionen/. Läst 11 juli 2009.
europa.eu
ec.europa.eu
- ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.
- Smith, John (3 maj 2016). ”Sverige i EU”. Sverige - European Commission. https://ec.europa.eu/sweden/about-us/eu-presence_sv. Läst 30 april 2019.
- ”Progress in notification of national measures implementing all adopted directives” (på engelska) (PDF). Europeiska kommissionen. 22 april 2002. http://ec.europa.eu/eu_law/eulaw/pdf/mne-country_20020610_en.pdf. Läst 24 juli 2012.
- Europeiska kommissionen (2009). Progress in notification of national measures implementing all adopted directives PDF. Reference date 26/06/2009.
- ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey”. ec.europa.eu. Eurostat. 17 december 2020. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 26 januari 2021.
fra.europa.eu
- Muslims in the EU Arkiverad 22 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine. PDF
europaportalen.se
- ”Sverige ansöker om Nato-medlemskap”. www.europaportalen.se. Euopaportalen. 16 maj 2022. https://www.europaportalen.se/2022/05/sverige-ansoker-om-nato-medlemskap. Läst 17 januari 2023.
fn.se
- ”FN:s medlemsländer”. Svenska FN-förbundet. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/medlemslander/. Läst 30 april 2019.
folkhalsomyndigheten.se
- ”Medellivslängd (Senast uppdaterad: 2020-11-14)”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/medellivslangd/. Arkiverad 12 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.
freedomhouse.org
- ”Freedom in the world 2019” (på engelska) ( PDF). Freedom House. https://freedomhouse.org/sites/default/files/Feb2019_FH_FITW_2019_Report_ForWeb-compressed.pdf.
harvard.edu
atlas.cid.harvard.edu
- ”The Atlas of Economic Complexity by @HarvardGrwthLab” (på engelska). atlas.cid.harvard.edu. https://atlas.cid.harvard.edu/rankings. Läst 17 januari 2023.
heritage.org
- ”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). www.heritage.org. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171026110910/http://www.heritage.org/index/ranking. Läst 17 januari 2023.
ihs.ac.at
- Falkner et al (2004). Non-Compliance with EU Directives in the Member States: Opposition through the Backdoor? Arkiverad 17 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.. West European Politics 27(3):452-473.
imf.org
- ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.
- Internationella valutafonden (2005) - Lista över BNP (PPP)
- Internationella valutafonden (2008) - Lista över BNP (PPP) per capita
immi.se
- Immigrant-institutet – Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland – samtidigt Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
interactor.se
- Ethel Bergman Carter. ”Människan och samhället”. Ny i Sverige - webbsida. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304203827/http://www.interactor.se/page9.html. Läst 13 maj 2015.
internetstatistik.se
- Elisabeth Nilsson (20 november 2013). ”Svenskarna och internet 2013 släppt”. http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2013-slappt/. Läst 13 maj 2015.
iso.org
- Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes, Internationella standardiseringsorganisationen, ISO 31663166–1, SE, läs online.[källa från Wikidata]
isof.se
- ”Är svenskan också officiellt språk i Sverige?”. Språkrådet. 1 februari 2008. Arkiverad från originalet den 6 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140206102022/http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119. Läst 21 mars 2020.
jk.se
- ”Remissyttrande över promemorian Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (Ds 2004:52). Beslut 2005-03-22, Dnr 4506-04-80”]. Justitiekanslern. 22 april 2005. http://www.jk.se/Beslut/YttrandenIVissaFragor/4506-04-80.aspx. Läst 24 juli 2012.
jordbruksverket.se
www2.jordbruksverket.se
- Fakta om svenskt jordbruk Arkiverad 1 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Jordbruksverket 2008
kb.se
libris.kb.se
- Jonsson Leif, Tegen Martin, red (1992). Musiken i Sverige. 3, Den nationella identiteten 1810-1920. Stockholm: Fischer. Libris 8221448. ISBN 91-7054-685-1 (Fischer (inb.)
kebnekaise.se
- ”Detta är Kebnekaise”. kebnekaise.se. https://kebnekaise.se/detta-ar-kebnekaise/. Läst 21 mars 2020.
kungahuset.se
- ”Kung Carl den sextonde Gustaf”. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/ovrigt/lattlast/motkungafamiljen/kungcarldensextondegustaf.4.1a2467a10ad032dc26800011291.html. Läst 21 mars 2020.
- ”Svenska regenters valspråk”. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 2 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190702142603/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/monarkinisverige/svenskaregentersvalsprak.4.7c4768101a4e8883780001192.html. Läst 21 mars 2020.
- ”Nationalsången”. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 7 november 2020. https://web.archive.org/web/20201107231606/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/kungligasymboler/musik/nationalsangen/historik.4.19fe5e61065eb9aeea800029042.html. Läst 9 februari 2020.
lagradet.se
- ”Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28” (PDF). Lagrådet. 22 april 2005. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121020060630/http://www.lagradet.se/yttranden/Fordraget%20om%20upprattande%20av%20en%20konstitution%20for.pdf. Läst 24 juli 2012.
lu.se
portal.research.lu.se
- Kjellberg, Anders (2020)Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
migrationsverket.se
- ”Beviljade uppehållstillstånd 1980-2009”. 31 mars 2010. Arkiverad från originalet den 31 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100331070401/https://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf. Läst 1 november 2017.
nationalgeographic.com
genographic.nationalgeographic.com
- Atlas of the Human Journey - The Genographic Project Arkiverad 5 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
nature.com
- Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective, European Journal of Human Genetics, 14, 963–970. [1]
ne.se
- Olle G. Olsson och Björn Norden. ”Almsjuka”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/almsjuka. Läst 13 maj 2015.
- Hugo Sjörs. ”Södra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6dra-barrskogsregionen. Läst 13 maj 2015.
- Hugo Sjörs. ”Norra barrskogsregionen”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norra-barrskogsregionen. Läst 13 maj 2015.
- Tomas Hammar. ”Invandring”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandring. Läst 13 maj 2015.
pitzer.edu
- Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns Arkiverad 12 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine. PDF i Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6
pliktverket.se
- ”Pliktverket statistik”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014234905/http://pliktverket.se/sv/Statistik/. Läst 18 oktober 2008.
polisen.se
- ”Police employees during 1997-2007”. Police employees during 1997-2007. http://www.polisen.se/sv/Languages/Service/Publications/Hallare/Employees-during-1997-2007/. Läst 1 november 2017.
populismstudies.org
- ”Ekonomiska system”. SO-rummet. 6 oktober 2018. https://www.populismstudies.org/Vocabulary/conspiracy-theory/. Läst 30 december 2022.
powerbi.com
app.powerbi.com
- ”Årlig energibalans”. Sveriges officiella statistik. Energimyndigheten. https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiNjk1YzgwOWQtMTNiZS00ZjE2LTkyZGUtMjhmM2M3OWEyNzdiIiwidCI6IjVjMTk0OGIzLWE5ODYtNDg1MC04M2YyLTQ2NTk2NWMzNmNhMSIsImMiOjh9&pageName=ReportSection. Läst 28 december 2022.
prnewswire.com
- Organization, The Gallup. ”2006 Gallup Worldwide Corruption Index”. www.prnewswire.com. http://www.prnewswire.com/news-releases/2006-gallup-worldwide-corruption-index-55831352.html. Läst 1 november 2017.
prosperity.com
- ”Rankings :” (på engelska). Legatum Prosperity Index 2021. https://www.prosperity.com/rankings. Läst 17 januari 2023.
pts.se
statistik.pts.se
- http://www.statistik.pts.se/pts2012/Marknadsutvecklingabonnemang.htm Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. PTS.se
- ”Svensk telekommarknad 2017”. Post- och telestyrelsen. Arkiverad från originalet den 14 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190114100525/http://www.statistik.pts.se/media/1315/svensk-telekommarknad-2017.pdf. Läst 14 januari 2019.
puttingourdifferencestowork.com
- Putnam, Robert D (2007). ”E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century. The 2006 Johan Skytte Prize Lecture” (pdf). Scandinavian Political Studies, Vol. 30 – No. 2, 2007. Nordic Political Science Association. https://www.puttingourdifferencestowork.com/pdf/j.1467-9477.2007.00176%20Putnam%20Diversity.pdf. Läst 28 december 2022.
radiotjanst.se
- ”Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2016” (PDF). Radiotjänst. 2016. sid. 6. https://www.radiotjanst.se/globalassets/arsredovisning/rundradiororelsens-samlade-ekonomi-2016.pdf. Läst 23 maj 2018.[död länk]
regeringen.se
- ”Nato och Partnerskap för fred”. regeringen.se. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://archive.is/20140723083421/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012.
- Om Sverige och FN Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. regeringen.se
- Larsson, Peter (14 april 2010). ”Biståndsrekord 2009”. regeringen.se. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/13026/a/143893. Läst 19 april 2010.
- Regeringen.se: Totalförsvar, läst 31 juli 2008
- ”Försvarsutgifters andel av statsbudgeten”. http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/e02c6cfd.pdf. Läst 20 oktober 2008.
- Regeringskansliet, Regeringen och (7 juni 2022). ”Sveriges väg in i Nato”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-nato/sveriges-vag-in-i-nato/. Läst 7 september 2022.
- Näringsdepartementet (2008). Sjöfart.
riksbank.se
riksdagen.se
- ”Språklag (2009:600)”. Riksdagen. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110205547/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/. Läst 21 mars 2020.
- ”EU-nämnden”. Sveriges riksdag. 2 oktober 2008. http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____6457.aspx. Läst 11 juli 2009.
- Riksdagsförvaltningen. ”Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 - Riksdagen”. Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 - Riksdagen. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:600. Läst 1 november 2017.
riksgalden.se
- Riksgälden. ”Internationell jämförelse IMF - Riksgälden.se”. www.riksgalden.se. Arkiverad från originalet den 28 december 2022. https://web.archive.org/web/20221228132329/https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-sveriges-statsskuld/internationell-jamforelse-imf/. Läst 28 december 2022.
- https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. - Fakta om Sveriges statsskuld
rsf.org
- ”Index | RSF” (på engelska). rsf.org. https://rsf.org/en/index. Läst 17 januari 2023.
runeberg.org
- Hellquist, Elof (22 april 1922). ”917 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org. https://runeberg.org/svetym/1005.html. Läst 8 oktober 2020.
sakerhetspolitik.se
- Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Militär alliansfrihet (läst 2010-10-04)
scb.se
scb.se
- ”Befolkningsstatistik”. scb.se. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/BE0101. Läst 22 februari 2024.
- ”Befolkningen i tätort ökade med 120 000”. SCB. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 8 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180308041638/https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatort/. Läst 8 mars 2018.
- ”Lönestrukturstatistik 2010”. Scb.se. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Loner-och-arbetskostnader/Lonestrukturstatistik-privat-sektor-SLP/7531/7538/Behallare-for-Press/Lonestrukturstatistik-2010/.
- ”Export för viktiga varuområden enligt SITC”. Export för viktiga varuområden enligt SITC. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26625.aspx. Läst 1 november 2017.
- SCB (2008) Export och import av varor och tjänster (1950- ). Statistiska Centralbyrån.
- ”Import från våra 30 största handelspartner”. Import från våra 30 största handelspartner. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26643.aspx. Läst 1 november 2017.
- ”Export från våra 30 största handelspartner”. Export från våra 30 största handelspartner. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26637.aspx. Läst 1 november 2017.
- ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017.
- ”Födda i Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/fodda-i-sverige/. Läst 2 juli 2019.
- http://www.scb.se/Pages/Article____341727.aspx läst 2013-10-05
- ”Summary of Population Statistics 1960 - 2010”. www.scb.se. 17 mars 2011. Arkiverad från originalet den 17 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130317045943/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26041.aspx. Läst 4 juli 2011.
- ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. www.scb.se. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/.
- "Befolkningsutvecklingen i riket efter kön. År 1749- " SCB på "Hitta statistik"
- ”Invandring till Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/. Läst 14 januari 2021.
- ”Utvandring från Sverige”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utvandring-fran-sverige/. Läst 14 januari 2021.
- ”Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt”. Statistiska centralbyrån 2016. 18 mars 2016. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-url=sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/asylsokande-grund-for-bosattning-utlandsk-bakgrund-medborgarskapsbyten-adoptioner-hushallsstatistik-och-medellivslangder-2015/. Läst 14 november 2020.
statistikdatabasen.scb.se
- ”Land- och vattenarealer (exklusive havsvatten)”. statistikdatabasen.scb.se. SCB. 1 januari 2021. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012N/. Läst 5 mars 2021.
smhi.se
- ”Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020 | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/data/meteorologi/dataserier-med-normalvarden-for-perioden-1991-2020-1.167775. Läst 11 januari 2022.
- ”Svenska temperaturrekord | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792. Läst 29 maj 2019.
socialstyrelsen.se
- ”Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007”. www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-131-8. Läst 1 november 2017.
spi.se
- ”SPI Oljeåret 2007” (PDF). Svenska Petroleum Institutet. sid. 5. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100815031134/http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf. Läst 20 oktober 2008.
sprakochfolkminnen.se
- ”Om minoritetsspråk - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. Arkiverad från originalet den 2 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190702142719/http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/om-minoritetssprak.html. Läst 2 juli 2019.
su.se
people.su.se
- Lindbeck, Assar (2008). Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. PDF. IIES, Stockholms Universitet.
svd.se
- ”Börsmäklaren tjänar bäst”. Svd.se. https://www.svd.se/borsmaklaren-tjanar-bast.
- ”Hoppet finns kvar för Nordens minsta språk”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hoppet-finns-kvar-for-nordens-minsta-sprak_4588231.svd. Svenska Dagbladet 2010-04-20, läst 2013-09-04
svenskakyrkan.se
svk.se
- ”SYSTEMUTVECKLINGSPLAN 2020–2029”. Svenska Kraftnät. https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/systemutvecklingsplan2020-2029.pdf. Läst 11 mars 2020.
svt.se
- Knutson, Mats (22 april 2022). ”Analys: En epok går i graven vid svenskt Nato-medlemskap”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-epok-gar-i-graven-vid-svenskt-nato-medlemskap. Läst 17 januari 2023.
- d=22620&a=1349955&lid=puff_1349968&lpos=lasmer Många arbetslösa utanför a-kassan, svt.se 17 december 2008. Hämtat 17 december 2008.
sweden.se
- ”SACC-USA - “Sweden Leeds in Innovation, but Needs to Turn Ideas into Business””. Arkiverad från originalet den 4 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110104021652/http://www.sweden.se/eng/Home/Education/Research/Facts/Innovation/. Läst 14 februari 2012.
sydsvenskan.se
- Andel praktiserande muslimer Arkiverad 13 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- Westerberg, Olof (24 mars 2011). ”Första etappen för Malmös Manhattan får ja”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111021090629/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1316932/Forsta-etappen-for-Malmos-Manhattan-far-ja.html. Läst 6 november 2015.
- Anjou, Marika (10 september 2010). ”Malmö får nytt konserthus”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111021085405/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1234174/Malmo-far-nytt-konserthus.html. Läst 6 november 2015.
theculturetrip.com
- Lembke, Judi. ”Sweden's Entwined History with American Jazz”. Culture Trip. https://theculturetrip.com/europe/sweden/articles/swedens-entwined-history-with-american-jazz/. Läst 27 januari 2021.
thelocal.se
- Landes, David (1 juli 2009). ”Swedish becomes official 'main language'” (på engelska). The Local. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210004646/http://www.thelocal.se/20090701/20404. Läst 21 mars 2020.
transparency.org
- ”Corruption Perceptions Index 2018”. www.transparency.org. Arkiverad från originalet den 28 december 2019. https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018. Läst 30 december 2019.
- ”2021 Corruption Perceptions Index - Explore the results” (på engelska). Transparency.org. https://www.transparency.org/en/cpi/2021. Läst 17 januari 2023.
un.org
- ”Monthly Summary of Contributions as of 31 October 2008” (på engelska) (Portable Document Format). FN. http://www.un.org/en/peacekeeping/contributors/2008/oct08_1.pdf. Läst 12 november 2008.
undp.org
hdr.undp.org
- ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ”Latest Human Development Index Ranking | Human Development Reports”. hdr.undp.org. Arkiverad från originalet den 10 december 2021. https://web.archive.org/web/20211210012521/http://hdr.undp.org/en/content/latest-human-development-index-ranking. Läst 29 december 2021.
- ”Gender Inequality Index (GII) - Human Development Reports”. hdr.undp.org. http://hdr.undp.org/en/statistics/gii/. Läst 1 november 2017.
usnews.com
- ”U.S. News Best Countries”. US News. 2022. https://www.usnews.com/news/best-countries/rankings. Läst 17 januari 2023.
val.se
- ”Kommande val”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418163901/http://www.val.se/kommande_val/.
votumforlag.se
- Mats & Åsa Ottosson text & Roine Magnusson foto (2015). Stora Karlsö - bilder från ett paradis. Votum förlag. sid. 144. ISBN 9789187283574. http://votumforlag.se/produkt/stora-karlso-bilder-fran-ett-paradis/
web.archive.org
- ”Svenska regenters valspråk”. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 2 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190702142603/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/monarkinisverige/svenskaregentersvalsprak.4.7c4768101a4e8883780001192.html. Läst 21 mars 2020.
- ”Nationalsången”. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 7 november 2020. https://web.archive.org/web/20201107231606/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/kungligasymboler/musik/nationalsangen/historik.4.19fe5e61065eb9aeea800029042.html. Läst 9 februari 2020.
- ”Språklag (2009:600)”. Riksdagen. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110205547/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/. Läst 21 mars 2020.
- Landes, David (1 juli 2009). ”Swedish becomes official 'main language'” (på engelska). The Local. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210004646/http://www.thelocal.se/20090701/20404. Läst 21 mars 2020.
- ”Är svenskan också officiellt språk i Sverige?”. Språkrådet. 1 februari 2008. Arkiverad från originalet den 6 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140206102022/http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119. Läst 21 mars 2020.
- ”Befolkningen i tätort ökade med 120 000”. SCB. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 8 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180308041638/https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter-arealer-befolkning/pong/statistiknyhet/befolkning-i-tatort/. Läst 8 mars 2018.
- ”Latest Human Development Index Ranking | Human Development Reports”. hdr.undp.org. Arkiverad från originalet den 10 december 2021. https://web.archive.org/web/20211210012521/http://hdr.undp.org/en/content/latest-human-development-index-ranking. Läst 29 december 2021.
- Om Sverige och FN Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. regeringen.se
- Fakta om svenskt jordbruk Arkiverad 1 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Jordbruksverket 2008
- ”Europe: Sweden” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 29 november 2015. https://web.archive.org/web/20151129213453/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html. Läst 9 januari 2009.
- ”Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-06-28” (PDF). Lagrådet. 22 april 2005. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121020060630/http://www.lagradet.se/yttranden/Fordraget%20om%20upprattande%20av%20en%20konstitution%20for.pdf. Läst 24 juli 2012.
- ”EU-rättsliga principer styr EU-domstolen och nationella domstolar”. EU-upplysningen. 17 oktober 2011. Arkiverad från originalet den 18 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120518115627/http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/. Läst 24 juli 2012.
- ”Europeiska kommissionen”. EU-upplysningen. 10 juli 2009. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111019214820/http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/EU-kommissionen/. Läst 11 juli 2009.
- Falkner et al (2004). Non-Compliance with EU Directives in the Member States: Opposition through the Backdoor? Arkiverad 17 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.. West European Politics 27(3):452-473.
- ”Pliktverket statistik”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014234905/http://pliktverket.se/sv/Statistik/. Läst 18 oktober 2008.
- ”SACC-USA - “Sweden Leeds in Innovation, but Needs to Turn Ideas into Business””. Arkiverad från originalet den 4 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110104021652/http://www.sweden.se/eng/Home/Education/Research/Facts/Innovation/. Läst 14 februari 2012.
- Riksgälden. ”Internationell jämförelse IMF - Riksgälden.se”. www.riksgalden.se. Arkiverad från originalet den 28 december 2022. https://web.archive.org/web/20221228132329/https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-sveriges-statsskuld/internationell-jamforelse-imf/. Läst 28 december 2022.
- https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____587.aspx Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. - Fakta om Sveriges statsskuld
- Lindbeck, Assar (2008). Ett samhällsekonomiskt perspektiv på överskottsmålet Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. PDF. IIES, Stockholms Universitet.
- ”Corruption Perceptions Index 2018”. www.transparency.org. Arkiverad från originalet den 28 december 2019. https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018. Läst 30 december 2019.
- ”SPI Oljeåret 2007” (PDF). Svenska Petroleum Institutet. sid. 5. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100815031134/http://www.spi.se/fprw/files/SPI_Oljearet_2007_v0821_LU.pdf. Läst 20 oktober 2008.
- Ethel Bergman Carter. ”Människan och samhället”. Ny i Sverige - webbsida. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304203827/http://www.interactor.se/page9.html. Läst 13 maj 2015.
- http://www.statistik.pts.se/pts2012/Marknadsutvecklingabonnemang.htm Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. PTS.se
- ”Svensk telekommarknad 2017”. Post- och telestyrelsen. Arkiverad från originalet den 14 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190114100525/http://www.statistik.pts.se/media/1315/svensk-telekommarknad-2017.pdf. Läst 14 januari 2019.
- ”Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige”. SCB. Arkiverad från originalet den 24 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170124065951/http://www.scb.se/sv_/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/behallare-for-nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige/. Läst 20 januari 2017.
- ”Medellivslängd (Senast uppdaterad: 2020-11-14)”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/medellivslangd/. Arkiverad 12 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.
- Atlas of the Human Journey - The Genographic Project Arkiverad 5 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ”Summary of Population Statistics 1960 - 2010”. www.scb.se. 17 mars 2011. Arkiverad från originalet den 17 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130317045943/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26041.aspx. Läst 4 juli 2011.
- ”Om minoritetsspråk - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. Arkiverad från originalet den 2 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190702142719/http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/om-minoritetssprak.html. Läst 2 juli 2019.
- Immigrant-institutet – Sverige ett invandrarland och ett utvandrarland – samtidigt Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ”Beviljade uppehållstillstånd 1980-2009”. 31 mars 2010. Arkiverad från originalet den 31 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100331070401/https://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf. Läst 1 november 2017.
- Zuckerman, Phil (2007), Atheism: Contemporary Rates and Patterns Arkiverad 12 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine. PDF i Cambridge Companion to Atheism. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-60367-6
- Muslims in the EU Arkiverad 22 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine. PDF
- Andel praktiserande muslimer Arkiverad 13 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- Westerberg, Olof (24 mars 2011). ”Första etappen för Malmös Manhattan får ja”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111021090629/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1316932/Forsta-etappen-for-Malmos-Manhattan-far-ja.html. Läst 6 november 2015.
- Anjou, Marika (10 september 2010). ”Malmö får nytt konserthus”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111021085405/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1234174/Malmo-far-nytt-konserthus.html. Läst 6 november 2015.
- ”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). www.heritage.org. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171026110910/http://www.heritage.org/index/ranking. Läst 17 januari 2023.
worldbank.org
data.worldbank.org
- ”Individuals using the Internet (% of population) | Data”. data.worldbank.org. https://data.worldbank.org/indicator/IT.NET.USER.ZS?locations=SE. Läst 30 april 2019.
worldbank.org
- ”Doing Business Legacy” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/programs/business-enabling-environment/doing-business-legacy. Läst 17 januari 2023.
worldcat.org
- ”A new low for global democracy”. The Economist. 9 februari 2022. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/graphic-detail/2022/02/09/a-new-low-for-global-democracy. Läst 17 januari 2023.
- Kjellberg, Erik. (1985). Svensk jazz historia : en översikt. Norstedt. ISBN 91-1-843442-8. OCLC 13582746. https://www.worldcat.org/oclc/13582746. Läst 27 januari 2021
worldhappiness.report
- Helliwell, John F.; Layard, Richard; Sachs, Jeffrey D.; Neve, Jan-Emmanuel De (20 mars 2020). ”World Happiness Report 2020” (på engelska). worldhappiness.report. https://worldhappiness.report/ed/2020/. Läst 17 januari 2023.
worldometers.info
- ”GDP per Capita - Worldometer” (på engelska). www.worldometers.info. https://www.worldometers.info/gdp/gdp-per-capita/. Läst 17 januari 2023.
worldvaluessurvey.org
- ”World Value Survey”. World Value Survey. http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_56. Läst 1 november 2017.
worldweather.org
- ”Weather Information for Kiruna” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c01045.htm. Läst 9 augusti 2010.
- ”Weather Information for Stockholm” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c00187.htm. Läst 9 augusti 2010.
- ”Weather Information for Gothenburg” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c01042.htm. Läst 6 december 2010.
- ”Weather Information for Malmo” (på engelska). Worldweather.org. http://www.worldweather.org/096/c01041.htm. Läst 9 augusti 2010.