Utsläpp (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Utsläpp" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

2web.archive.org

1^st place

1^st place

1,058^th place

10^th place

5^th place

9^th place

9,598^th place

82^nd place

3,824^th place

47^th place

805^th place

8^th place

1ne.se

523^rd place

2^nd place

low place

103^rd place

1,881^st place

108^th place

1naturvardsverket.se

low place

135^th place

1dn.se

679^th place

5^th place

low place

514^th place

dn.se

”Sveriges utsläpp ökade förra året: ”Djupt bekymmersamt””. DN.SE. 22 juni 2022. https://www.dn.se/sverige/sveriges-utslapp-okade-forra-aret-djupt-bekymmersamt/. Läst 15 februari 2023.

expressen.se

”Koldioxidlarmet: ”Minst sagt banbrytande””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/larm-om-koldioxidrekord-minst-sagt-banbrytande/. Läst 15 februari 2023.

globalis.se

”CO2-utsläpp”. www.globalis.se. Arkiverad från originalet den 10 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220510164035/https://www.globalis.se/Statistik/co2-utslaepp. Läst 10 maj 2022.

isof.se

”koldioxidekvivalent”. www.isof.se. https://www.isof.se/vart-uppdrag/samarbeten/hallbarhetstermgruppen/hallbarhetstermlistan/termer/koldioxidekvivalent. Läst 15 februari 2023.

naturvardsverket.se

”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/. Läst 15 februari 2023.

ne.se

”koldioxidekvivalent - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koldioxidekvivalent. Läst 15 februari 2023.

slu.se

”Växthusgaserna - koldioxid, metan och lustgas”. SLU.SE. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vaxthusgaserna---koldioxid-metan-och-lustgas/. Läst 15 februari 2023.

smhi.se

”Koldioxidhalten i atmosfären nu över 400 ppm | SMHI”. www.smhi.se. Arkiverad från originalet den 15 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230215204123/https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/koldioxidhalten-i-atmosfaren-nu-over-400-ppm-1.110472. Läst 15 februari 2023.

stat.fi

”Koldioxidekvivalenter | Begrepp | Statistikcentralen”. www.stat.fi. https://www.stat.fi/meta/kas/ekvivalenttinen_sv.html. Läst 15 februari 2023.

svd.se

Eriksson/TT, Sofia (9 juni 2022). ”Mer koldioxid än på fyra miljoner år”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/7d8ngw/mer-koldioxid-i-luften-an-pa-fyra-miljoner-ar. Läst 15 februari 2023.
Wallström, Maxime Persdotter (4 augusti 2019). ”Avskogningen – näst störst orsak till klimatförändring”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Qoawmq/avskogningen-nast-storst-orsak-till-klimatforandring. Läst 15 februari 2023.

web.archive.org

”Koldioxidhalten i atmosfären nu över 400 ppm | SMHI”. www.smhi.se. Arkiverad från originalet den 15 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230215204123/https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/koldioxidhalten-i-atmosfaren-nu-over-400-ppm-1.110472. Läst 15 februari 2023.
”CO2-utsläpp”. www.globalis.se. Arkiverad från originalet den 10 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220510164035/https://www.globalis.se/Statistik/co2-utslaepp. Läst 10 maj 2022.

worldcat.org

Eriksson/TT, Sofia (9 juni 2022). ”Mer koldioxid än på fyra miljoner år”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/7d8ngw/mer-koldioxid-i-luften-an-pa-fyra-miljoner-ar. Läst 15 februari 2023.
Wallström, Maxime Persdotter (4 augusti 2019). ”Avskogningen – näst störst orsak till klimatförändring”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Qoawmq/avskogningen-nast-storst-orsak-till-klimatforandring. Läst 15 februari 2023.