Världsspråk (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Världsspråk" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

2,205^th place

1,927^th place

3web.archive.org

1^st place

1^st place

1ethnologue.com

339^th place

274^th place

low place

285^th place

1lu.se

4,012^th place

76^th place

68^th place

52^nd place

low place

103^rd place

ethnologue.com

”Summary by language size” (på engelska). Ethnologue. 19 februari 1999. http://www.ethnologue.com/ethno_docs/distribution.asp?by=size. Läst 1 november 2014.

europa.eu

ec.europa.eu

”Many tongues, one family. Languages in the European Union” (på engelska) (PDF). Office for Official Publications of the European Communities. 2004. Arkiverad från originalet den 30 april 2011. https://web.archive.org/web/20110430202922/http://ec.europa.eu/publications/booklets/move/45/en.pdf. Läst 3 mars 2007.

google.com.au

books.google.com.au

Colin Baker och Sylvia Prys Jones (red.) (1998) (på engelska). Multilingual matters i verket Encyclopedia of bilingualism and bilingual education. ISBN 978-1-85-359362-8. http://books.google.com.au/books?id=YgtSqB9oqDIC&printsec=frontcover&source=gbs_v2_summary_r&cad=0#v=onepage&q=&f=false. Läst 1 november 2014
Ulrich Ammon (på engelska). Status and function of languages and language varieties. http://books.google.com.au/books?id=geh261xgI8sC&pg=PA422&dq=%22world+language+can+be+defined%22&lr=&ei=zE--SvnhNY3YkQT2pYzvDg#v=onepage&q=%22world%20language%20can%20be%20defined%22&f=false. Läst 1 november 2014
Ali Mazrui (på engelska). A world federation of cultures: an African perspective. http://books.google.com.au/books?id=txNmAAAAMAAJ&q=%22world+languages+are%22+-%22world%27s+languages+are%22+regional&dq=%22world+languages+are%22+-%22world%27s+languages+are%22+regional&lr=&ei=to7ASqrYEouolQS0jb2XDw. Läst 1 november 2014

illvet.se

Lars Thomas (12 april 2013). ”Världens 13 mest talade språk”. Illustrerad Vetenskap. http://illvet.se/manniskan/varldens-13-mest-talade-sprak. Läst 1 november 2014.

isof.se

Axel Moberg (2003). ”Språken inom EU” (PDF). Språkvård (3): sid. 36-40. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924105045/http://www.spraknamnden.se/sprakvard/innehallsforteckning/2_03/moberg.pdf. Läst 21 juni 2020.

lu.se

sol.lu.se

”Grekiska (nygrekiska) – Grekiska ett levande språk” (på engelska). Språk- och litteraturcentrum vid Lunds Universitet. 28 april 2010. Arkiverad från originalet den 22 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200622110700/https://www.sol.lu.se/amnen/nygrekiska. Läst 21 juni 2020.

web.archive.org

”Grekiska (nygrekiska) – Grekiska ett levande språk” (på engelska). Språk- och litteraturcentrum vid Lunds Universitet. 28 april 2010. Arkiverad från originalet den 22 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200622110700/https://www.sol.lu.se/amnen/nygrekiska. Läst 21 juni 2020.
”Many tongues, one family. Languages in the European Union” (på engelska) (PDF). Office for Official Publications of the European Communities. 2004. Arkiverad från originalet den 30 april 2011. https://web.archive.org/web/20110430202922/http://ec.europa.eu/publications/booklets/move/45/en.pdf. Läst 3 mars 2007.
Axel Moberg (2003). ”Språken inom EU” (PDF). Språkvård (3): sid. 36-40. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924105045/http://www.spraknamnden.se/sprakvard/innehallsforteckning/2_03/moberg.pdf. Läst 21 juni 2020.