Marika Tandefelt, Fjalar Finnäs: Language and demography: historical development. In: International Journal of the Sociology of Language. Band187, 2007, ISSN1613-3668, S.35–54, doi:10.1515/IJSL.2007.049 (englisch, online [PDF]).
Marika Tandefelt, Fjalar Finnäs: Language and demography: historical development. In: International Journal of the Sociology of Language. Band187, 2007, ISSN1613-3668, S.35–54, doi:10.1515/IJSL.2007.049 (englisch, online [PDF]).
Mirja Saari: Schwedisch als die zweite Nationalsprache Finnlands: Soziolinguistische Aspekte. In: Linguistik Online. Band7, Nr.3, 2000, ISSN1615-3014, doi:10.13092/lo.7.986 (bop.unibe.ch [abgerufen am 13. April 2020]).
Ord och begrepp. In: tt.se. Tidningarnas Telegrambyrå, abgerufen am 26. April 2022 (schwedisch): „En finsktalande finländare kallas finne, en svensktalande finländare är finlandssvensk.“
unibe.ch
bop.unibe.ch
Mirja Saari: Schwedisch als die zweite Nationalsprache Finnlands: Soziolinguistische Aspekte. In: Linguistik Online. Band7, Nr.3, 2000, ISSN1615-3014, doi:10.13092/lo.7.986 (bop.unibe.ch [abgerufen am 13. April 2020]).
web.archive.org
Zitat von der Website der Schwedischen Volkspartei: The Swedish speaking finns generally don’t label themselves as an ethnic minority. With regards to identity, the Swedish speaking element is usually considered as an integral part of Finnish culture, although expressed in another language than Finnish.online (Memento vom 5. Juli 2007 im Internet Archive), abgerufen am 17. Mai 2008.
Marika Tandefelt, Fjalar Finnäs: Language and demography: historical development. In: International Journal of the Sociology of Language. Band187, 2007, ISSN1613-3668, S.35–54, doi:10.1515/IJSL.2007.049 (englisch, online [PDF]).
Mirja Saari: Schwedisch als die zweite Nationalsprache Finnlands: Soziolinguistische Aspekte. In: Linguistik Online. Band7, Nr.3, 2000, ISSN1615-3014, doi:10.13092/lo.7.986 (bop.unibe.ch [abgerufen am 13. April 2020]).