”Sylt eller marmelad?”. Syltakademien. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811011948/http://www.aktasylt.se/syltakademien_aktasylt.html. Läst 10 juni 2010. ”I Sverige är det också skillnad i konsistens mellan sylt och marmelad. Bär som man vanligtvis gör sylt på – jordgubbar, hallon, blåbär, hjortron –, har högre vattenhalt och lägre innehåll av pektin och syror. Därför blir sylten lösare. Många gånger är skillnaden i konsistens liten och det är i första hand användnings-området som avgör om produkten kallas marmelad eller sylt. Marmelad används som pålägg och till ost. Sylt används som fyllning, som tillbehör till maträtter och till desserter.”
Lindgren, Annica: "Sylt och marmelad", från "Matbiten.net - den demokratiska receptinsamlingen", där källan "Spännande mat" anges. När du kokar marmelad bör du använda en låg och vid rostfrik kastrull så att vätskan kan avdunsta ordentligt.
Lindgren, Annica: "Sylt och marmelad", från "Matbiten.net - den demokratiska receptinsamlingen", där källan "Spännande mat" anges. _Natriumbensoat_ kan tillsättas sylten efter kokningen för att förlänga syltens hållbarhet. 1 krm/liter sylt brukar vara lagom. Ta inte för mycket efter det kan ge en stickande bismak. _Pektin_ är ett geléämne som finns naturligt i bär och frukt. Det sväller i vatten och ger en fast konsistens. Pektin tillsätts sylt och marmelad gjord på pektinfattiga bär eller frukter. Följ anvisningarna på pektinpreparatets förpackning. _Citronsyra_ gör sylten eller marmeladen fastare. Den bevarar också fruktens färg och ger en frisk smak. _Askorbinsyra_ har samma effekt. _Socker_ används delvis som konserveringsmedel, dels som smakämne. Det gör sylten fastare och lockar fram fruktens och bärens sötma.
”Marmelad”. ne.se. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/marmelad. Läst 10 juni 2010. ”marmela'd, frukt som kokats ihop med socker till en mer eller mindre geléartad massa.”
”Marmalade”. The Columbia Electronic Encyclopedia. Columbia University Press. 2004. Arkiverad från originalet den 13 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140113094044/http://www.reference.com/browse/marmalade. Läst 10 juni 2010. ”marmalade [Port.,=quince preparation], thick preserve of fruit pulp, originally made from quinces ( marmelos ) and known in England from the 15th cent. Marmalade has a jellylike consistency and a slightly bitter flavor, caused by including the rind of some tart fruit such as the Seville orange or the grapefruit. The name is also applied to various jams made tart by the addition of lemon juice or other acid ingredients.”
”Marmelad”. Nordisk familjebok. Projekt Runeberg. https://runeberg.org/nfbq/0538.html. Läst 10 juni 2010. ”Marmelad (fr. marmelade, sp. mermelada), ett slags géleliknande fruktkonserver, bestående af någon saftig fruktsorts kött, som skilts från kärnor och om möjligt från skal, pressats genom hårsikt och med (högst) samma vikt stött socker hopkokts till half fasthet. Marmelad göres af aprikos, pomerans, apelsin, citron, äpple, kvitten, persika, plommon, vindrufvor, körsbär, krusbär, vinbär, smultron, blåbär, rabarber, nypon, fikon o. s. v. Pasta kallas en fastare och något finare marmelad (af äpple, päron, röda vinbär, hallon). Rysk marmelad (pasta) kommer i handeln som halftums-tjocka, sockerströdda småbitar af mest rektangulär form. Engelsk marmelad (eng. marmalade) består af inkokt apelsin jämte ytterskalet skuret i fina strimlor.”
”Livsmedelsverkets föreskrifter om sylt, gelé och marmelad”. LIVSFS 2003:17 Bilaga 1. Livsmedelsverket. 2003. Arkiverad från originalet den 17 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140617002655/http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003_17.pdf. Läst 10 juni 2010. ”Extra sylt och extra marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, vatten och icke-koncentrerat fruktkött från en eller flera fruktsorter, i fråga om extra marmelad dock inte från citrusfrukter. Extra sylt och extra marmelad av nypon och kärnfri extra sylt och extra marmelad av hallon, björnbär, svarta vinbär, blåbär och röda vinbär får dock helt eller delvis härröra från icke koncentrerad puré av dessa frukter. Extra sylt av citrusfrukt får beredas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor. Följande fruktsorter får inte blandas med andra fruktsorter vid framställningen av extra sylt och extra marmelad: äpplen, päron, plommon med kärnor, meloner, vattenmeloner, vindruvor, pumpor, gurkor och tomater.”
”Sylt eller marmelad?”. Syltakademien. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811011948/http://www.aktasylt.se/syltakademien_aktasylt.html. Läst 10 juni 2010. ”I Sverige är det också skillnad i konsistens mellan sylt och marmelad. Bär som man vanligtvis gör sylt på – jordgubbar, hallon, blåbär, hjortron –, har högre vattenhalt och lägre innehåll av pektin och syror. Därför blir sylten lösare. Många gånger är skillnaden i konsistens liten och det är i första hand användnings-området som avgör om produkten kallas marmelad eller sylt. Marmelad används som pålägg och till ost. Sylt används som fyllning, som tillbehör till maträtter och till desserter.”
”Marmalade”. The Columbia Electronic Encyclopedia. Columbia University Press. 2004. Arkiverad från originalet den 13 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140113094044/http://www.reference.com/browse/marmalade. Läst 10 juni 2010. ”marmalade [Port.,=quince preparation], thick preserve of fruit pulp, originally made from quinces ( marmelos ) and known in England from the 15th cent. Marmalade has a jellylike consistency and a slightly bitter flavor, caused by including the rind of some tart fruit such as the Seville orange or the grapefruit. The name is also applied to various jams made tart by the addition of lemon juice or other acid ingredients.”
”Livsmedelsverkets föreskrifter om sylt, gelé och marmelad”. LIVSFS 2003:17 Bilaga 1. Livsmedelsverket. 2003. Arkiverad från originalet den 17 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140617002655/http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003_17.pdf. Läst 10 juni 2010. ”Extra sylt och extra marmelad är en blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av olika former av socker, vatten och icke-koncentrerat fruktkött från en eller flera fruktsorter, i fråga om extra marmelad dock inte från citrusfrukter. Extra sylt och extra marmelad av nypon och kärnfri extra sylt och extra marmelad av hallon, björnbär, svarta vinbär, blåbär och röda vinbär får dock helt eller delvis härröra från icke koncentrerad puré av dessa frukter. Extra sylt av citrusfrukt får beredas av hel frukt skuren i strimlor och/eller skivor. Följande fruktsorter får inte blandas med andra fruktsorter vid framställningen av extra sylt och extra marmelad: äpplen, päron, plommon med kärnor, meloner, vattenmeloner, vindruvor, pumpor, gurkor och tomater.”
