Sociologi (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Sociologi" in Swedish language version.

refsWebsite
Global rank Swedish rank
5th place
9th place
2nd place
14th place
1st place
1st place
803rd place
748th place
low place
1,240th place
222nd place
202nd place
3,805th place
152nd place
low place
low place
179th place
396th place
1,058th place
10th place
1,180th place
11th place
3,588th place
77th place
4,012th place
76th place
794th place
1,329th place
5,851st place
46th place
low place
low place
low place
low place
613th place
1,220th place
1,266th place
1,480th place
1,538th place
2,393rd place
666th place
3,855th place
7,864th place
3,725th place
2,848th place
23rd place
2,932nd place
low place
2,117th place
4,708th place
low place
low place
1,840th place
6,647th place
5,270th place
2,208th place
12th place
29th place
low place
low place
4,551st place
89th place
low place
1,413th place
low place
185th place
low place
304th place
1,554th place
1,807th place
low place
low place
3,867th place
4,245th place
8,396th place
low place
149th place
211th place
40th place
31st place
488th place
1,270th place
9,195th place
366th place
523rd place
2nd place
1,402nd place
2,074th place
low place
2,812th place
low place
330th place
low place
low place

americanacademy.de

annualreviews.org

asanet.org

brill.com

britannica.com

colgate.edu

columbia.edu

incite.columbia.edu

csa-scs.ca

dictionary.com

diva-portal.org

uu.diva-portal.org

doi.org

dx.doi.org

doi.org

dummies.com

google.se

books.google.se

gu.se

hig.se

kau.se

libcom.org

liu.se

lse.ac.uk

blogs.lse.ac.uk

lu.se

soclaw.lu.se

lu.se

marxists.org

  • ”Kapitalet I. Vara och pengar”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d101.htm#h28. Läst 17 juli 2021. 
  • ”Kapitalet I. Vara och pengar”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d101.htm#h28. Läst 17 juli 2021. ”Den politiska ekonomin har [...] ofullständigt,[38*] analyserat värde och värdestorlek [...]. Men den har aldrig ens uppställt frågan, varför detta innehåll antar denna form, varför alltså arbetet framträder i värdet och arbetets tidsmängd visar sig i arbetsproduktens värdestorlek.[39*] Formler som bär kännetecknet, att de tillhör en samhällsordning, där det är produktionsprocessen som behärskar människan, men människan ännu inte behärskar produktionsprocessen, gäller för det borgerliga medvetandet som en lika självklar naturnödvändighet som det produktiva arbetet självt. [...] Hur mycket en del av ekonomerna låtit vilseleda sig av den fetischism, som vidlåder varuvärlden, eller av det materiella skenet hos arbetets sociala kännetecken, det bevisas bl.a. av den långtrådiga och meningslösa trätan om naturens roll, när bytesvärdet bildas. [...] Då varuformen är den allmännaste och minst utvecklade borgerliga produktionsformen, uppträdde den redan tidigt, om också inte på samma förhärskande, alltså karakteristiska sätt som nu för tiden, och dess fetischkaraktär är ännu jämförelsevis lätt genomskådad. [...] Denna teori förstod inte, att guldet och silvret förvandlat till pengar representerar samhälleliga produktionsförhållanden, men trodde att dessa ting av naturen hade begåvats med speciella samhälleliga egenskaper. Och den moderna ekonomin, som förnämt hångrinar åt monetärsystemet, blir inte dess fetischdyrkan påtaglig, så snart den behandlar kapitalet?” 
  • ”Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/marx/1858/42-d019.htm#h35. Läst 6 juli 2021. 
  • Marx (1847). ”Misère de la philosophie”. https://www.marxists.org/francais/marx/works/1847/06/misere.pdf. Läst 14 maj 2020. ”En disant que les rapports actuels -les rapports de la production bourgeoise -sont naturels, les économistes font entendre que ce sont là des rapports dans lesquels se crée la richesse et se développent les forces productives conformément aux lois de la nature. Donc ces rapports sont eux-mêmes des lois naturelles indépendantes de l'influence du temps. Ce sont des lois éternelles qui doivent toujours régir la société. Ainsi il y a eu de l'histoire, mais il n'y en a plus. Il y a eu de l'histoire, puisqu'il y a eu des institutions de féodalité, et que dans ces institutions de féodalité on trouve des rapports de production tout à fait différents de ceux de la société bourgeoise, que les économistes veulent faire passer pour naturels et partant éternels.” 

miun.se

ne.se

openedition.org

journals.openedition.org

opentextbc.ca

ox.ac.uk

podcasts.ox.ac.uk

powercube.net

routledge.com

rep.routledge.com

sciencedirect.com

skolverket.se

sociologiskforskning.se

stanford.edu

plato.stanford.edu

su.se

surrey.ac.uk

cress.soc.surrey.ac.uk

svd.se

svenska.se

sverigesradio.se

theguardian.com

timeshighereducation.com

topuniversities.com

umn.edu

cla.umn.edu

umu.se

unc.edu

sociology.unc.edu

uu.se

skeptron.uu.se

uu.se

soc.uu.se

web.archive.org

wiley.com

onlinelibrary.wiley.com

doi.wiley.com

worldcat.org