Sydafrika (Swedish Wikipedia)

Analysis of information sources in references of the Wikipedia article "Sydafrika" in Swedish language version.

refsWebsite

Global rank Swedish rank

68web.archive.org

1^st place

1^st place

667^th place

32^nd place

89^th place

48^th place

3statssa.gov.za

3,773^rd place

4,073^rd place

2ne.se

523^rd place

2^nd place

low place

4,697^th place

2ui.se

low place

178^th place

low place

5,448^th place

8^th place

21^st place

2southafrica.info

8,190^th place

4,524^th place

16^th place

15^th place

97^th place

83^rd place

2britannica.com

40^th place

31^st place

195^th place

182^nd place

4,255^th place

36^th place

142^nd place

61^st place

369^th place

157^th place

1sacultures.org.za

low place

low place

2,848^th place

23^rd place

1palmecenter.se

low place

4,103^rd place

1globalportalen.org

low place

9,912^th place

1klausdierks.com

low place

low place

1mittsydafrika.se

low place

low place

1southafricatourismonline.com

low place

low place

380^th place

53^rd place

87^th place

12^th place

low place

low place

1atomicheritage.org

6,868^th place

5,187^th place

9^th place

25^th place

low place

low place

1kolinstitutet.se

low place

low place

2,427^th place

4,159^th place

1sverigesradio.se

1,180^th place

11^th place

1theguardian.com

12^th place

29^th place

8,960^th place

8,402^nd place

1energinyheter.se

low place

4,250^th place

1globenewswire.com

2,614^th place

2,205^th place

1diamantfakta.se

low place

4,196^th place

9,159^th place

low place

low place

2,901^st place

1southafrica-info.com

low place

8,791^st place

low place

low place

1manskligarattigheter.se

low place

3,587^th place

low place

low place

1aftonbladet.se

532^nd place

4^th place

1africafeeds.com

low place

low place

2,397^th place

1,151^st place

low place

low place

1kb.se

564^th place

3^rd place

low place

low place

104^th place

141^st place

5^th place

9^th place

1,058^th place

10^th place

14^th place

186^th place

1telegraph.co.uk

30^th place

68^th place

6,363^rd place

8,226^th place

africafeeds.com (Global: low place; Swedish: low place)

”Namibia remains Africa’s freest country for journalists” (på amerikansk engelska). Africa Feeds. 21 april 2020. Arkiverad från originalet den 7 november 2020. https://web.archive.org/web/20201107130439/https://africafeeds.com/2020/04/21/namibia-remains-africas-freest-country-for-journalists/. Läst 25 september 2020.

aftonbladet.se (Global: 532^nd place; Swedish: 4^th place)

bloggar.aftonbladet.se

Jenny Alexandersson (29 oktober 2013). ”Arkiverade kopian”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512214403/http://bloggar.aftonbladet.se/hovbloggen/2013/10/sofia-hellqvist-i-sydafrika/. Läst 12 januari 2014.

archive.is (Global: 87^th place; Swedish: 12^th place)

”Sør-Afrika - Internasjonale forbindelser”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. https://archive.is/20130502171547/http://snl.no/S%C3%B8r-Afrika/internasjonale_forbindelser. Läst 19 mars 2010.

archive.today (Global: 14^th place; Swedish: 186^th place)

John Carlin (19 oktober 2007). ”How Nelson Mandela won the rugby World Cup”. Telegraph. Arkiverad från originalet den 28 december 2013. https://archive.today/20131228132921/http://www.telegraph.co.uk/news/features/3634426/How-Nelson-Mandela-won-the-rugby-World-Cup.html. Läst 14 juni 2010.

atomicheritage.org (Global: 6,868^th place; Swedish: 5,187^th place)

”South African Nuclear Program” (på engelska). Atomic Heritage Foundation. Arkiverad från originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101010312/https://www.atomicheritage.org/history/south-african-nuclear-program. Läst 21 september 2020.

bbc.co.uk (Global: 8^th place; Swedish: 21^st place)

news.bbc.co.uk

”South Africa to cut carbon emissions by 34%”. BBC. 7 december 2009. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522044451/http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/8398775.stm. Läst 21 maj 2018.
”1964: South Africa banned from Olympics”. BBC News. Arkiverad från originalet den 16 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190616035051/http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/august/18/newsid_3547000/3547872.stm. Läst 14 juni 2010.

britannica.com (Global: 40^th place; Swedish: 31^st place)

kids.britannica.com

”Big Hole” (på amerikansk engelska). Britannica Kids. Arkiverad från originalet den 6 september 2022. https://web.archive.org/web/20220906213426/https://kids.britannica.com/kids/article/Big-Hole/601932. Läst 6 september 2022.

britannica.com

”Nelson Mandela | Biography, Life, Education, Apartheid, Death, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Arkiverad från originalet den 5 september 2015. https://web.archive.org/web/20150905092959/https://www.britannica.com/biography/Nelson-Mandela. Läst 7 mars 2022.

cia.gov (Global: 89^th place; Swedish: 48^th place)

”South Africa”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 19 juni 2017. Arkiverad från originalet den 21 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200621164208/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sf.html. Läst 30 juni 2017.
”Gini Index coefficient – distribution of family income” (på engelska). CIA. Arkiverad från originalet den 30 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210630032239/https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison/. Läst 8 december 2022.
”South Africa”. CIA - The World Factbook. Arkiverad från originalet den 7 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100507063025/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sf.html. Läst 4 maj 2010.
”South Africa” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-02. Arkiverad från originalet den 10 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210110042951/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/south-africa#people-and-society. Läst 5 mars 2022.
”South Africa” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. Arkiverad från originalet den 12 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230212182340/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/south-africa/summaries. Läst 12 februari 2023.
"CIA - The World Factbook." Central Intelligence Agency, 4 Apr. 2007 ”cia.gov”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140625151224/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2217.html. Läst 28 maj 2014.

diamantfakta.se (Global: low place; Swedish: 4,196^th place)

”Kända diamanter som Cullinandiamanten & Hope-diamanten”. Diamant Fakta. Arkiverad från originalet den 6 september 2022. https://web.archive.org/web/20220906213500/https://www.diamantfakta.se/kanda-diamanter/. Läst 6 september 2022.

energinyheter.se (Global: low place; Swedish: 4,250^th place)

”ABB startar tillverkning för solceller i Sydafrika”. energinyheter.se. 23 maj 2013. Arkiverad från originalet den 14 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140314201653/http://www.energinyheter.se/2013/05/abb-startar-tillverkning-f-r-solceller-i-sydafrika. Läst 14 mars 2014.

eskom.co.za (Global: low place; Swedish: low place)

”Eskom Medupi’s last unit achieves commercial operation, marking completion of the project - Eskom” (på amerikansk engelska). www.eskom.co.za. 2 augusti 2021. https://www.eskom.co.za/eskom-medupis-last-unit-achieves-commercial-operation-marking-completion-of-the-project/. Läst 23 december 2025.

fasset.org.za (Global: low place; Swedish: low place)

James, Cheryl. ”Disability toolkit”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140327102339/http://www.fasset.org.za/Downloads/Research/Fasset_disability_toolkit_v8.pdf. Läst 23 januari 2014.

gapminder.org (Global: low place; Swedish: 2,901^st place)

”Gapminder: Unveiling the beauty of statistics for a fact based world view.”. www.gapminder.org. Arkiverad från originalet den 13 februari 2004. https://web.archive.org/web/20040213183901/http://www.gapminder.org/. Läst 18 maj 2016.

gcis.gov.za (Global: low place; Swedish: 4,697^th place)

”SA Yearbook 2008/9 – History” ( PDF). Arkiverad från originalet den 1 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120201213309/http://www.gcis.gov.za/resource_centre/sa_info/yearbook/2009/chapter2.pdf. Läst 28 mars 2010.
”SA Yearbook 2008/9 - The Land and Its People”. Arkiverad från originalet den 5 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100705101606/http://www.gcis.gov.za/resource_centre/sa_info/yearbook/2009/chapter1.pdf. Läst 28 mars 2010.

globalportalen.org (Global: low place; Swedish: 9,912^th place)

Svenska Läkare mot Kärnvapen (26 mars 2015). ”Fyra länder som avskaffat sina kärnvapen | Globalportalen”. globalportalen.org. Arkiverad från originalet den 6 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230206062720/https://globalportalen.org/artiklar/fyra-lander-som-avskaffat-sina-karnvapen. Läst 29 juli 2023.

globenewswire.com (Global: 2,614^th place; Swedish: 2,205^th place)

”ABB tar hem solkraftsorder värda 225 miljoner dollar för ökad förnybar energi i Sydafrika”. ABB. 4 december 2012. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610103128/https://www.globenewswire.com/news-release/2012/12/04/509280/0/sv/ABB-tar-hem-solkraftsorder-v%C3%A4rda-225-miljoner-dollar-f%C3%B6r-%C3%B6kad-f%C3%B6rnybar-energi-i-Sydafrika.html. Läst 27 maj 2021.

google.se (Global: 2,848^th place; Swedish: 23^rd place)

books.google.se

Karlsson, Andreas (2016-07-22). Sydafrikas historia. Historiska Media. ISBN 978-91-7545-329-3. https://books.google.se/books?id=Uv-2DAAAQBAJ&pg=PT13&lpg=PT13&dq=politisk+representation+f%C3%B6r+svarta+i+Sydafrika&source=bl&ots=4g5TgNJbGr&sig=ACfU3U2kat9Mr6RKgunX1YPIGRlcv1H3lQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiuxobiybSAAxWjQ_EDHYZWBJg4ChDoAXoECBAQAg#v=onepage&q=politisk%20representation%20f%C3%B6r%20svarta%20i%20Sydafrika&f=false. Läst 29 juli 2023

imdb.com (Global: 16^th place; Swedish: 15^th place)

”Awards for Tsotsi”. IMDb.com. Arkiverad från originalet den 11 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110211045922/http://www.imdb.com/title/tt0468565/awards. Läst 21 mars 2010.
”Awards for District 9”. IMDb.com. Arkiverad från originalet den 22 december 2009. https://web.archive.org/web/20091222055714/http://www.imdb.com/title/tt1136608/awards. Läst 21 mars 2010.

imf.org (Global: 142^nd place; Swedish: 61^st place)

”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.

info.gov.za (Global: low place; Swedish: 5,448^th place)

”Constitution of the Republic of South Africa Act 200 of 1993 (Section 224)”. South African Government. 1993. Arkiverad från originalet den 12 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080612100516/http://www.info.gov.za/documents/constitution/93cons.htm. Läst 23 juni 2008.
”Defence Act 42 of 2002”. South African Government. 12 februari 2003. sid. 18. Arkiverad från originalet den 24 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080624211758/http://www.info.gov.za/gazette/acts/2002/a42-02.pdf. Läst 23 juni 2008.

irb.com (Global: 6,363^rd place; Swedish: 8,226^th place)

rwc2007.irb.com

”Springboks struggle to describe elation”. IRB Rugby World Cup 2007. 20 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 17 september 2008. https://web.archive.org/web/20080917231637/http://www.rwc2007.irb.com:80/home/fixtures/round=104/match=10120/analysis.html. Läst 14 juni 2010.

issafrica.org (Global: low place; Swedish: low place)

Col L B van Stade, Senior Staff Officer Rationalisation, SANDF (14 mars 1997). ”Rationalisation in the SANDF: The Next Challenge”. Institute for Security Studies. Arkiverad från originalet den 16 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160316204323/https://issafrica.org/pubs/asr/6no2/vanstade.html. Läst 23 juni 2008.

kb.se (Global: 564^th place; Swedish: 3^rd place)

libris.kb.se

Arborelius Gunilla, Mena-Berlin Doe (red.): "Sydafrika" i Bra Böckers Lexikon 2000. 22, Stor-Tana, Bra böcker, Höganäs 1998. ISBN 91-7119-817-2. Libris 8370496.

klausdierks.com (Global: low place; Swedish: low place)

”Namibia's Walvis Bay Issue - Origin and Rise of a Colonial Dispute”. www.klausdierks.com. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220817172840/http://www.klausdierks.com/Walvis%20Bay/index.html. Läst 5 mars 2022.

kolinstitutet.se (Global: low place; Swedish: low place)

”Kolproduktion”. Svenska kolinstitutet. Arkiverad från originalet den 11 november 2013. https://web.archive.org/web/20131111082638/http://www.kolinstitutet.se/kolproduktion.htm.

labour.gov.za (Global: low place; Swedish: low place)

”Technical Assistance Guidelines on the Employment of People with Disabilitie”. Department of Labour. Arkiverad från originalet den 13 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140513002554/http://www.labour.gov.za/DOL/downloads/documents/useful-documents/employment-equity/Useful%20Document%20-%20EEA%20-%20Technical%20Assistance%20Guidelines%20on%20the%20employment%20of%20people%20with%20disabilities.pdf. Läst 23 januari 2014.

manskligarattigheter.se (Global: low place; Swedish: 3,587^th place)

Regeringskansliet, Utrikesdepartementet (12-01-2014). ”Mänskliga rättigheter i Sydafrika 2007”. Pressmeddelande. Läst 2007. Arkiverad från originalet den 2014-05-12.

mg.co.za (Global: 2,427^th place; Swedish: 4,159^th place)

”Energy crisis: Another R33-billion needed to complete Medupi and Kusile” (på engelska). The Mail & Guardian. 29 september 2022. https://mg.co.za/news/2022-09-29-energy-crisis-another-r33-billion-needed-to-complete-medupi-and-kusile/. Läst 29 juli 2023.

mittsydafrika.se (Global: low place; Swedish: low place)

”Väder i Sydafrika - Klimat, temperatur, nederbörd mm.”. mittsydafrika.se. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508063841/http://www.mittsydafrika.se/vader. Läst 18 maj 2016.

ne.se (Global: 523^rd place; Swedish: 2^nd place)

”Sydafrika”. NE.se. Arkiverad från originalet den 14 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130614223953/http://www.ne.se/sydafrika?i_whole_article=true. Läst 28 mars 2010.
”Sydafrika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sydafrika. Läst 29 juli 2023.

palmecenter.se (Global: low place; Swedish: 4,103^rd place)

”Olof Palme i världen”. Olof Palme International Center. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121022090408/http://www.palmecenter.se/Om-oss/Om-Olof-Palme/Olof-Palme-i-varlden/. Läst 5 oktober 2010.

regeringen.se (Global: 4,255^th place; Swedish: 36^th place)

( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (11., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2021. sid. 140. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221021084602/https://www.regeringen.se/491d8f/contentassets/ffbc16c416f44fb2abde233c8bb5a555/utrikes_namnbok_11.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 10 juni 2022

rsf.org (Global: 2,397^th place; Swedish: 1,151^st place)

”South Africa : Press freedom guaranteed but fragile | Reporters without borders” (på engelska). RSF. Arkiverad från originalet den 25 september 2020. https://web.archive.org/web/20200925095518/https://rsf.org/en/south-africa. Läst 25 september 2020.

sabc.co.za (Global: low place; Swedish: low place)

”Mandate – SABC – Official Website” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 24 september 2020. https://web.archive.org/web/20200924152624/https://www.sabc.co.za/sabc/mandate/. Läst 25 september 2020.

sacultures.org.za (Global: low place; Swedish: low place)

www.sacultures.org.za(engelska) Läst 17 oktober 2009. Arkiverad 24 september 2021 hämtat från the Wayback Machine.

snl.no (Global: 667^th place; Swedish: 32^nd place)

Dag Leraand. ”Sør-Afrika – historie”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 2 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110102055756/http://www.snl.no/S%C3%B8r-Afrika/historie. Läst 20 mars 2010.
”Sør-Afrika - Geologi og landformer”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129180226/http://snl.no/S%C3%B8r-Afrika/geologi_og_landformer. Läst 19 mars 2010.
”Sør-Afrika - Natur”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 19 december 2010. https://web.archive.org/web/20101219174305/http://snl.no/S%C3%B8r-Afrika/natur. Läst 19 mars 2010.
”Sør-Afrika - Planteliv”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107232550/https://snl.no/Planteliv_i_S%C3%B8r-Afrika. Läst 19 mars 2010.
”Sør-Afrika - Internasjonale forbindelser”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. https://archive.is/20130502171547/http://snl.no/S%C3%B8r-Afrika/internasjonale_forbindelser. Läst 19 mars 2010.
”Sør-Afrika - Befolkning”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107232550/https://snl.no/S%C3%B8r-Afrikas_befolkning. Läst 19 mars 2010.
Ola Kai Ledang. ”Musikk i Sør-Afrika”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161019020024/https://snl.no/Musikk_i_S%C3%B8r-Afrika. Läst 11 december 2013.
”Sør-Afrika - Kunst”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 13 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140313002612/http://snl.no/Kunst_i_S%C3%B8r-Afrika. Läst 19 mars 2010.
Helge Rønning. ”Sør-Afrika – engelskspråkig litteratur”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107232551/https://snl.no/S%C3%B8r-Afrikas_engelskspr%C3%A5klige_litteratur. Läst 11 april 2010.

southafrica-info.com (Global: low place; Swedish: 8,791^st place)

”The 11 languages of South Africa” (på brittisk engelska). South Africa Gateway. 2 maj 2020. Arkiverad från originalet den 30 september 2020. https://web.archive.org/web/20200930145951/https://southafrica-info.com/arts-culture/11-languages-south-africa/. Läst 21 september 2020.

southafrica.info (Global: 8,190^th place; Swedish: 4,524^th place)

Thomas Thale. ”South African Literature”. SouthAfrica.info. Arkiverad från originalet den 29 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100629142951/http://www.southafrica.info/about/arts/literature.htm. Läst 11 april 2010.
Thomas Thale. ”SA literature: truly South African voices”. SouthAfrica.info. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129202227/http://www.southafrica.info/about/arts/923826.htm. Läst 11 april 2010.

southafricatourismonline.com (Global: low place; Swedish: low place)

”Fauna and Flora”. southafricatourismonline.com. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111028233936/http://southafricatourismonline.com/Fauna%26FloraSouthAfrica.htm. Läst 5 maj 2010.

statssa.gov.za (Global: 3,773^rd place; Swedish: 4,073^rd place)

statssa.gov.za

”P0302 - Mid-year population estimates, 2016” (på engelska). Publications. Statistics South Africa. 25 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 2 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170502041557/http://www.statssa.gov.za/?page_id=1854&PPN=P0302&SCH=6688. Läst 30 juni 2017.
”Millennium Development Goals 7: Ensure environmental sustainability 2015”. Statistics South Africa, 2015. Arkiverad från originalet den 16 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180516211632/http://www.statssa.gov.za/MDG/MDG_Goal7_report_2015_.pdf. Läst 21 maj 2018.

beta2.statssa.gov.za

”Mid-year population estimates 2014” (på engelska). Statistics South Africa. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171010101309/http://beta2.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022014.pdf. Läst 21 november 2017.

svd.se (Global: 1,058^th place; Swedish: 10^th place)

Rosell, Rikard (26 december 2021). ”Fredspristagaren Desmond Tutu död”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610104735/https://www.svd.se/a/jap72z/desmond-tutu-dod. Läst 7 mars 2022.

sverigesradio.se (Global: 1,180^th place; Swedish: 11^th place)

”Ett av världens största kolkraftverk byggs i Sydafrika. Världsbanken finansierar- trots internationell kritik”. Sveriges Radio. 12 maj 2010. Arkiverad från originalet den 24 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140324010801/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=3693353. Läst 14 mars 2014.

telegraph.co.uk (Global: 30^th place; Swedish: 68^th place)

John Carlin (19 oktober 2007). ”How Nelson Mandela won the rugby World Cup”. Telegraph. Arkiverad från originalet den 28 december 2013. https://archive.today/20131228132921/http://www.telegraph.co.uk/news/features/3634426/How-Nelson-Mandela-won-the-rugby-World-Cup.html. Läst 14 juni 2010.

theguardian.com (Global: 12^th place; Swedish: 29^th place)

”World carbon dioxide emissions data by country”. The Guardian. 31 januari 2011. Arkiverad från originalet den 17 april 2020. https://web.archive.org/web/20200417195833/https://www.theguardian.com/news/datablog/2011/jan/31/world-carbon-dioxide-emissions-country-data-co2. Läst 21 maj 2018.

uct.ac.za (Global: 9,159^th place; Swedish: low place)

news.uct.ac.za

”Multilingual classrooms boost learning” (på engelska). www.news.uct.ac.za. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813180648/https://www.news.uct.ac.za/article/-2020-03-03-multilingual-classrooms-boost-learning. Läst 21 september 2020.

ui.se (Global: low place; Swedish: 178^th place)

”Sydafrika – Modern historia”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sydafrika/modern-historia/. Läst 29 juli 2023.
”Sydafrika”. Landguiden. Utrikespolitiska Institutet. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522042244/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sydafrika/skriv-ut-alla-kapitel/. Läst 21 maj 2018.

un.org (Global: 97^th place; Swedish: 83^rd place)

unstats.un.org

”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 2. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170801073041/https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 5 juli 2017.

data.un.org

”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. Arkiverad från originalet den 27 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180227153405/http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a710%3bareaCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 30 juni 2017.

undp.org (Global: 369^th place; Swedish: 157^th place)

hdr.undp.org

”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

unesco.org (Global: 104^th place; Swedish: 141^st place)

whc.unesco.org

”South Africa (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120808155513/http://whc.unesco.org/en/statesparties/za/. Läst 11 april 2013.

web.archive.org (Global: 1^st place; Swedish: 1^st place)

( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (11., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2021. sid. 140. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221021084602/https://www.regeringen.se/491d8f/contentassets/ffbc16c416f44fb2abde233c8bb5a555/utrikes_namnbok_11.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 10 juni 2022
”South Africa”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 19 juni 2017. Arkiverad från originalet den 21 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200621164208/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sf.html. Läst 30 juni 2017.
”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 2. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170801073041/https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 5 juli 2017.
”P0302 - Mid-year population estimates, 2016” (på engelska). Publications. Statistics South Africa. 25 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 2 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170502041557/http://www.statssa.gov.za/?page_id=1854&PPN=P0302&SCH=6688. Läst 30 juni 2017.
”Gini Index coefficient – distribution of family income” (på engelska). CIA. Arkiverad från originalet den 30 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210630032239/https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison/. Läst 8 december 2022.
”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
”Sydafrika”. NE.se. Arkiverad från originalet den 14 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130614223953/http://www.ne.se/sydafrika?i_whole_article=true. Läst 28 mars 2010.
Dag Leraand. ”Sør-Afrika – historie”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 2 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110102055756/http://www.snl.no/S%C3%B8r-Afrika/historie. Läst 20 mars 2010.
”SA Yearbook 2008/9 – History” ( PDF). Arkiverad från originalet den 1 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120201213309/http://www.gcis.gov.za/resource_centre/sa_info/yearbook/2009/chapter2.pdf. Läst 28 mars 2010.
www.sacultures.org.za(engelska) Läst 17 oktober 2009. Arkiverad 24 september 2021 hämtat från the Wayback Machine.
”Olof Palme i världen”. Olof Palme International Center. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121022090408/http://www.palmecenter.se/Om-oss/Om-Olof-Palme/Olof-Palme-i-varlden/. Läst 5 oktober 2010.
Svenska Läkare mot Kärnvapen (26 mars 2015). ”Fyra länder som avskaffat sina kärnvapen | Globalportalen”. globalportalen.org. Arkiverad från originalet den 6 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230206062720/https://globalportalen.org/artiklar/fyra-lander-som-avskaffat-sina-karnvapen. Läst 29 juli 2023.
”Namibia's Walvis Bay Issue - Origin and Rise of a Colonial Dispute”. www.klausdierks.com. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220817172840/http://www.klausdierks.com/Walvis%20Bay/index.html. Läst 5 mars 2022.
”Sør-Afrika - Geologi og landformer”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129180226/http://snl.no/S%C3%B8r-Afrika/geologi_og_landformer. Läst 19 mars 2010.
”Sør-Afrika - Natur”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 19 december 2010. https://web.archive.org/web/20101219174305/http://snl.no/S%C3%B8r-Afrika/natur. Läst 19 mars 2010.
”Väder i Sydafrika - Klimat, temperatur, nederbörd mm.”. mittsydafrika.se. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508063841/http://www.mittsydafrika.se/vader. Läst 18 maj 2016.
”Sør-Afrika - Planteliv”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107232550/https://snl.no/Planteliv_i_S%C3%B8r-Afrika. Läst 19 mars 2010.
”Fauna and Flora”. southafricatourismonline.com. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111028233936/http://southafricatourismonline.com/Fauna%26FloraSouthAfrica.htm. Läst 5 maj 2010.
”South Africa”. CIA - The World Factbook. Arkiverad från originalet den 7 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100507063025/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sf.html. Läst 4 maj 2010.
”Cyril Ramaphosa valdes till president i Sydafrika” (på svenska). svenska.yle.fi. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210821141221/https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/15/cyril-ramaphosa-valdes-till-president-i-sydafrika. Läst 21 augusti 2021.
”SA Yearbook 2008/9 - The Land and Its People”. Arkiverad från originalet den 5 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100705101606/http://www.gcis.gov.za/resource_centre/sa_info/yearbook/2009/chapter1.pdf. Läst 28 mars 2010.
”Constitution of the Republic of South Africa Act 200 of 1993 (Section 224)”. South African Government. 1993. Arkiverad från originalet den 12 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080612100516/http://www.info.gov.za/documents/constitution/93cons.htm. Läst 23 juni 2008.
Col L B van Stade, Senior Staff Officer Rationalisation, SANDF (14 mars 1997). ”Rationalisation in the SANDF: The Next Challenge”. Institute for Security Studies. Arkiverad från originalet den 16 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160316204323/https://issafrica.org/pubs/asr/6no2/vanstade.html. Läst 23 juni 2008.
”Defence Act 42 of 2002”. South African Government. 12 februari 2003. sid. 18. Arkiverad från originalet den 24 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080624211758/http://www.info.gov.za/gazette/acts/2002/a42-02.pdf. Läst 23 juni 2008.
”South African Nuclear Program” (på engelska). Atomic Heritage Foundation. Arkiverad från originalet den 1 november 2020. https://web.archive.org/web/20201101010312/https://www.atomicheritage.org/history/south-african-nuclear-program. Läst 21 september 2020.
”Why did South Africa Give up its Nukes? (Short Animated Documentary)” (på engelska). History Matters. 10 oktober 2019. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200825171017/https://www.youtube.com/watch?v=yAo0HBBrtok&gl=US&hl=en. Läst 21 september 2020.
”Kolproduktion”. Svenska kolinstitutet. Arkiverad från originalet den 11 november 2013. https://web.archive.org/web/20131111082638/http://www.kolinstitutet.se/kolproduktion.htm.
”Ett av världens största kolkraftverk byggs i Sydafrika. Världsbanken finansierar- trots internationell kritik”. Sveriges Radio. 12 maj 2010. Arkiverad från originalet den 24 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140324010801/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=3693353. Läst 14 mars 2014.
”World carbon dioxide emissions data by country”. The Guardian. 31 januari 2011. Arkiverad från originalet den 17 april 2020. https://web.archive.org/web/20200417195833/https://www.theguardian.com/news/datablog/2011/jan/31/world-carbon-dioxide-emissions-country-data-co2. Läst 21 maj 2018.
”South Africa to cut carbon emissions by 34%”. BBC. 7 december 2009. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522044451/http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/8398775.stm. Läst 21 maj 2018.
”Millennium Development Goals 7: Ensure environmental sustainability 2015”. Statistics South Africa, 2015. Arkiverad från originalet den 16 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180516211632/http://www.statssa.gov.za/MDG/MDG_Goal7_report_2015_.pdf. Läst 21 maj 2018.
”South Africa Pledges to Peak Its Greenhouse Gas Emissions by 2025”. World Resources Institute. 1 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522042309/http://www.wri.org/blog/2015/10/south-africa-pledges-peak-its-greenhouse-gas-emissions-2025. Läst 21 maj 2018.
”Sydafrika”. Landguiden. Utrikespolitiska Institutet. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522042244/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sydafrika/skriv-ut-alla-kapitel/. Läst 21 maj 2018.
”ABB startar tillverkning för solceller i Sydafrika”. energinyheter.se. 23 maj 2013. Arkiverad från originalet den 14 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140314201653/http://www.energinyheter.se/2013/05/abb-startar-tillverkning-f-r-solceller-i-sydafrika. Läst 14 mars 2014.
”ABB tar hem solkraftsorder värda 225 miljoner dollar för ökad förnybar energi i Sydafrika”. ABB. 4 december 2012. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610103128/https://www.globenewswire.com/news-release/2012/12/04/509280/0/sv/ABB-tar-hem-solkraftsorder-v%C3%A4rda-225-miljoner-dollar-f%C3%B6r-%C3%B6kad-f%C3%B6rnybar-energi-i-Sydafrika.html. Läst 27 maj 2021.
”Big Hole” (på amerikansk engelska). Britannica Kids. Arkiverad från originalet den 6 september 2022. https://web.archive.org/web/20220906213426/https://kids.britannica.com/kids/article/Big-Hole/601932. Läst 6 september 2022.
”Kända diamanter som Cullinandiamanten & Hope-diamanten”. Diamant Fakta. Arkiverad från originalet den 6 september 2022. https://web.archive.org/web/20220906213500/https://www.diamantfakta.se/kanda-diamanter/. Läst 6 september 2022.
”Multilingual classrooms boost learning” (på engelska). www.news.uct.ac.za. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813180648/https://www.news.uct.ac.za/article/-2020-03-03-multilingual-classrooms-boost-learning. Läst 21 september 2020.
”GHO | By theme”. WHO. Arkiverad från originalet den 4 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220304181046/https://apps.who.int/gho/data/node.home. Läst 5 mars 2022.
”Sør-Afrika - Befolkning”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107232550/https://snl.no/S%C3%B8r-Afrikas_befolkning. Läst 19 mars 2010.
”Gapminder: Unveiling the beauty of statistics for a fact based world view.”. www.gapminder.org. Arkiverad från originalet den 13 februari 2004. https://web.archive.org/web/20040213183901/http://www.gapminder.org/. Läst 18 maj 2016.
”South Africa” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-02. Arkiverad från originalet den 10 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210110042951/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/south-africa#people-and-society. Läst 5 mars 2022.
”Mid-year population estimates 2014” (på engelska). Statistics South Africa. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171010101309/http://beta2.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022014.pdf. Läst 21 november 2017.
”The 11 languages of South Africa” (på brittisk engelska). South Africa Gateway. 2 maj 2020. Arkiverad från originalet den 30 september 2020. https://web.archive.org/web/20200930145951/https://southafrica-info.com/arts-culture/11-languages-south-africa/. Läst 21 september 2020.
James, Cheryl. ”Disability toolkit”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140327102339/http://www.fasset.org.za/Downloads/Research/Fasset_disability_toolkit_v8.pdf. Läst 23 januari 2014.
Regeringskansliet, Utrikesdepartementet (12-01-2014). ”Mänskliga rättigheter i Sydafrika 2007”. Pressmeddelande. Läst 2007. Arkiverad från originalet den 2014-05-12.
”Technical Assistance Guidelines on the Employment of People with Disabilitie”. Department of Labour. Arkiverad från originalet den 13 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140513002554/http://www.labour.gov.za/DOL/downloads/documents/useful-documents/employment-equity/Useful%20Document%20-%20EEA%20-%20Technical%20Assistance%20Guidelines%20on%20the%20employment%20of%20people%20with%20disabilities.pdf. Läst 23 januari 2014.
Jenny Alexandersson (29 oktober 2013). ”Arkiverade kopian”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512214403/http://bloggar.aftonbladet.se/hovbloggen/2013/10/sofia-hellqvist-i-sydafrika/. Läst 12 januari 2014.
”Global health estimates: Leading causes of death” (på engelska). www.who.int. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410085323/https://www.who.int/data/gho/data/themes/mortality-and-global-health-estimates/ghe-leading-causes-of-death. Läst 10 april 2022.
”South Africa” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. Arkiverad från originalet den 12 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230212182340/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/south-africa/summaries. Läst 12 februari 2023.
"CIA - The World Factbook." Central Intelligence Agency, 4 Apr. 2007 ”cia.gov”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140625151224/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2217.html. Läst 28 maj 2014.
”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. Arkiverad från originalet den 27 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180227153405/http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a710%3bareaCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 30 juni 2017.
”Namibia remains Africa’s freest country for journalists” (på amerikansk engelska). Africa Feeds. 21 april 2020. Arkiverad från originalet den 7 november 2020. https://web.archive.org/web/20201107130439/https://africafeeds.com/2020/04/21/namibia-remains-africas-freest-country-for-journalists/. Läst 25 september 2020.
”South Africa : Press freedom guaranteed but fragile | Reporters without borders” (på engelska). RSF. Arkiverad från originalet den 25 september 2020. https://web.archive.org/web/20200925095518/https://rsf.org/en/south-africa. Läst 25 september 2020.
”Mandate – SABC – Official Website” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 24 september 2020. https://web.archive.org/web/20200924152624/https://www.sabc.co.za/sabc/mandate/. Läst 25 september 2020.
Ola Kai Ledang. ”Musikk i Sør-Afrika”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161019020024/https://snl.no/Musikk_i_S%C3%B8r-Afrika. Läst 11 december 2013.
”Sør-Afrika - Kunst”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 13 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140313002612/http://snl.no/Kunst_i_S%C3%B8r-Afrika. Läst 19 mars 2010.
Thomas Thale. ”South African Literature”. SouthAfrica.info. Arkiverad från originalet den 29 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100629142951/http://www.southafrica.info/about/arts/literature.htm. Läst 11 april 2010.
Thomas Thale. ”SA literature: truly South African voices”. SouthAfrica.info. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129202227/http://www.southafrica.info/about/arts/923826.htm. Läst 11 april 2010.
Helge Rønning. ”Sør-Afrika – engelskspråkig litteratur”. Store norske leksikon. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107232551/https://snl.no/S%C3%B8r-Afrikas_engelskspr%C3%A5klige_litteratur. Läst 11 april 2010.
”Awards for Tsotsi”. IMDb.com. Arkiverad från originalet den 11 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110211045922/http://www.imdb.com/title/tt0468565/awards. Läst 21 mars 2010.
”Awards for District 9”. IMDb.com. Arkiverad från originalet den 22 december 2009. https://web.archive.org/web/20091222055714/http://www.imdb.com/title/tt1136608/awards. Läst 21 mars 2010.
”Food & Drink”. Zuid-Afrikaanse Ambassade in Nederland. Arkiverad från originalet den 1 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130601224240/http://www.zuidafrika.nl/food-and-drink. Läst 11 april 2013.
”South Africa (Description)” (på engelska). World Heritage Centre. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120808155513/http://whc.unesco.org/en/statesparties/za/. Läst 11 april 2013.
”Nelson Mandela | Biography, Life, Education, Apartheid, Death, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Arkiverad från originalet den 5 september 2015. https://web.archive.org/web/20150905092959/https://www.britannica.com/biography/Nelson-Mandela. Läst 7 mars 2022.
Rosell, Rikard (26 december 2021). ”Fredspristagaren Desmond Tutu död”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610104735/https://www.svd.se/a/jap72z/desmond-tutu-dod. Läst 7 mars 2022.
”1964: South Africa banned from Olympics”. BBC News. Arkiverad från originalet den 16 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190616035051/http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/august/18/newsid_3547000/3547872.stm. Läst 14 juni 2010.
”Springboks struggle to describe elation”. IRB Rugby World Cup 2007. 20 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 17 september 2008. https://web.archive.org/web/20080917231637/http://www.rwc2007.irb.com:80/home/fixtures/round=104/match=10120/analysis.html. Läst 14 juni 2010.

who.int (Global: 195^th place; Swedish: 182^nd place)

apps.who.int

”GHO | By theme”. WHO. Arkiverad från originalet den 4 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220304181046/https://apps.who.int/gho/data/node.home. Läst 5 mars 2022.

who.int

”Global health estimates: Leading causes of death” (på engelska). www.who.int. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410085323/https://www.who.int/data/gho/data/themes/mortality-and-global-health-estimates/ghe-leading-causes-of-death. Läst 10 april 2022.

worldcat.org (Global: 5^th place; Swedish: 9^th place)

Rosell, Rikard (26 december 2021). ”Fredspristagaren Desmond Tutu död”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610104735/https://www.svd.se/a/jap72z/desmond-tutu-dod. Läst 7 mars 2022.

wri.org (Global: 8,960^th place; Swedish: 8,402^nd place)

”South Africa Pledges to Peak Its Greenhouse Gas Emissions by 2025”. World Resources Institute. 1 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522042309/http://www.wri.org/blog/2015/10/south-africa-pledges-peak-its-greenhouse-gas-emissions-2025. Läst 21 maj 2018.

yle.fi (Global: 380^th place; Swedish: 53^rd place)

svenska.yle.fi

”Cyril Ramaphosa valdes till president i Sydafrika” (på svenska). svenska.yle.fi. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210821141221/https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/15/cyril-ramaphosa-valdes-till-president-i-sydafrika. Läst 21 augusti 2021.

youtube.com (Global: 9^th place; Swedish: 25^th place)

”Why did South Africa Give up its Nukes? (Short Animated Documentary)” (på engelska). History Matters. 10 oktober 2019. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200825171017/https://www.youtube.com/watch?v=yAo0HBBrtok&gl=US&hl=en. Läst 21 september 2020.

zuidafrika.nl (Global: low place; Swedish: low place)

”Food & Drink”. Zuid-Afrikaanse Ambassade in Nederland. Arkiverad från originalet den 1 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130601224240/http://www.zuidafrika.nl/food-and-drink. Läst 11 april 2013.